Kvinnorna står för anhörigvården

PRO vill att jämställd vård ska diskuteras mer, och arrangerar därför ett seminarium kring jämställd vård.

– Vi kommer presentera forskning om äldre personers hälsoutveckling, hur äldreomsorgen fungerar, hur vårdvalet påverkat sjukvården och huruvida sjukvården är jämställd, berättar Anna Werkelin Ahlin, ansvarig för seminariet där fyra olika forskare som arbetar med vårdfrågor för äldre medverkar.

Petra Ulmanen, forskare vid Stockholms universitet vid institutionen för socialt arbete, har undersökt anhörigvården.

– Ända sedan 80-talet har har anhörigas insatser i vården ökat. Vi kan se att det är en utveckling i strid med lagen, och i strid med de politiska målen målen och de äldres önskningar, säger Petra Ulmanen.

Det är inte så vårdtagare vill ha det, konstaterar hon. Man vill inte vara beroende av sina anhöriga.

– Socialstyrelsen  gjorde en enkätundersökning bland medelålders människor. Nio av tio svarade att de skulle vilja tas om hand av hemtjänst i stället för av barn och närstående då de blev äldre. Men det är inte så det ser ut.

Det är kvinnorna som står för den mesta av anhörigvården, enligt undersökningen. Kvinnor vårdar mer, oftare och gör också det tyngre jobbet, som att hjälpa till med att komma upp ur sängen på morgonen, berättar Petra Ulmanen.

Visst, män vårdar också, men inte i samma omfattning som kvinnor, förklarar hon.

Anhörigvården påverkar kvinnor mer än den påverkar män. Det blir tungt, stressigt och slitigt, berättar hon.

– Vi ser också att det här påverkar kvinnors arbete, så de inte kunnat fokusera på sitt jobb. En del berättar om hur de fått gå ned i arbetstid, säga upp sig eller inte klarat av att hålla arbetstider.

Frågan är varför det ser ut så här?

– Ja, hur ser kvinnors liv ut? Kvinnor har ofta huvudansvaret för hem och barn, kvinnors arbetsvillkor är sämre än männens. Kanske förväntas också kvinnor ta större ansvar, genom att vara mer lyhörda och engagerade i andra människor, säger Petra Ulmanen.

LÄS ÄVEN: