Långtidsarbetslösa drabbas hårdast av a-kassans nya regler

Aktivitetsstöd

Du kan alltså få a-kassa i högst 300 dagar, efter 100 dagar sänks a-kassan med 10 procent. efter 200 dagar sänkt sen ytterligare 5 procent.

Regeringen menar att den successiva sänkningen av ersättningen från a-kassan är ett sätt att stärka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden.

Personer som har varit arbetslösa i mer än 300 dagar har inte längre någon a-kassa utan får i stället så kallat aktivitetsstöd.

När de nya reglerna för a-kassan började gälla den 1 oktober fick Thomas Höglund i Åre, som har aktivitetsstöd, plötsligt fick 4 000 kronor mindre i ersättning.

”Det kom som en chock. Tidigare har Försäkringskassan skickat ut varenda förändringsbeslut, även om det handlade om en hundralapp. Nu fick jag en utbetalning som var flera tusen kronor mindre än jag brukar få. Och utan förklaring”, säger han till Kollega.

Cirka 86 000 personer

Försäkringskassan menar att de har informerat om de nya ersättningsnivåerna i sina e-tjänster där personer med aktivitetsstöd loggar in och via informationsskärmar på sina servicekontor.

”Däremot har vi inte möjlighet att personligen kontakta de personer som får aktivitetsstöd om förändringarna. Detta eftersom ersättningsnivåerna är beroende av uppgifter som vi får från a-kassorna i samband med att man söker ersättningen. Det är beklagligt om personer som får aktivitetsstöd utbetald från Försäkringskassan inte har nåtts av informationen”, säger Lotta Jernström, pressekreterare på Försäkringskassan till Kollega.

Enligt Försäkringskassans beräkningar fick cirka 86 000, av de 116 000 svenskar som har aktivitetsstöd, sitt stöd sänkt i november, det skrev Dagens Nyheter om då.

För dem som tidigare haft den högsta dagpenningen i aktivitetsstödet blir sänkningen mest kännbar.

Aktivitetsstödets maxtak är lägre än A-kassans och även här trappas ersättningen ned var hundronde dag.

Farligt bidragsberoende

De här förändringarna för människor som är långtidsarbetslösa är ett resultat av regeringsbeslut och ska minska statens utgifter.

”Sverige har ett enormt utanförskap som tillåtits att växa under lång tid. Alldeles för många barn ser aldrig mamma eller pappa gå till jobbet, och tillvaron som arbetslös innebär ofta bidragsberoende och sysslolöshet”, skriver Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) till DN, i en kommenterar om det försämrade aktivitetsstödet.

Enligt honom har tidigare regeringar blundat för hur farligt det är med bodragsberoende.

”Det sätter vi nu stopp för. Med regeringens bidragsreformer slutar vi ge upp på människor. Det måste löna sig bättre att arbeta än att gå på bidrag. Därtill ska det alltid finnas yrkesutbildningar att gå för den som är arbetslös”, skriver han till DN.

Ökar stress och ohälsa

Thomas Höglund i Åre tycker att den sänkta ersättningen till arbetslösa ökar stress och ohälsa hos människor som redan är i en utsatt situation. Han säger att det inte är någon morot att bli ekonomiskt stressad.

Han tror att han till våren kommer få ut omkring 5 000 kronor i månaden, bara hans hyra är på 5 300 kronor. 

”Nej, det går ju inte ihop. Jag kommer att ligga flera tusenlappar back varje månad. Samtidigt har jag tur att jag bor i en kommun där hyrorna är ganska låga och bor själv. Tänk vad effekten skulle bli för en barnfamilj”, säger han till Kollega.

Läs mer på E55: Nya a-kassan – sämst skydd för låginkomsttagare