E55

LRF: Fortfarande är bara varannan tugga svensk

Mikaela Johnsson, LRF:s vice förbundsordförande, hon säger att krig, geopolitisk oro och störningar i den globala handeln har visat hur snabbt vi kan bli sårbara men att vi ändå fortfarande har ett livsmedelssystem där både maten och produktionen är beroende av import.
Mikaela Johnsson, LRF:s vice förbundsordförande, säger att krig, geopolitisk oro och störningar i den globala handeln har visat hur snabbt vi kan bli sårbara men att vi ändå fortfarande har ett livsmedelssystem där både maten och produktionen är beroende av import. (Foto: LRF)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 23 juni 2026Publicerad: 23 juni 2026

Sveriges försörjningsförmåga har inte stärkts, vi är fortfarande lika beroende av importerad mat som vi var för fyra år sedan, det menar LRF.

ANNONS
ANNONS

Nya beräkningar visar att nästan hälften av den mat som konsumeras i Sverige fortfarande är importerad.

Pandemin, kriget i Ukraina och störningar i globala handelsflöden har visat hur snabbt tillgången till mat och insatsvaror som drivmedel, gödsel och foder kan påverkas.

Trots ett försämrat säkerhetsläge i Europa, flera år av kriser och en allt mer intensiv debatt om beredskap har Sveriges försörjningsförmåga inte stärkts.

Läs mer på E55: Matbrist skrämmer väljarna inför valet

Lika beroende som tidigare

LRF:s analyser visar att Sverige fortfarande är väldigt beroende av importerade insatsvaror för att upprätthålla den egna produktionen.

För åtta år sedan antogs livsmedelsstrategin, som även uppdaterats till en 2.0-version, men Sverige är fortfarande lika beroende av importerad mat som tidigare.

”Vi har pratat om beredskap och försörjningsförmåga i många år, men utvecklingen har i praktiken stått stilla. Sverige är fortfarande mycket sårbart och beroende av omvärlden för att kunna försörja befolkningen med mat”, säger LRF:s vice ordförande Mikaela Johnsson i ett pressmeddelande.

ANNONS

Sverige är sårbart

ANNONS

Nya beräkningar visar att importandelen av svensk livsmedelskonsumtion uppgick till 46,8 procent år 2025.

När LRF år 2021 gjorde motsvarande beräkning i sin rapport Varannan tugga är svensk visade resultaten i princip samma sak, alltså att ungefär hälften av maten vi äter är importerad. 

Trots att vi haft en nationell livsmedelsstrategi i åtta år och har gjort flera beredskapssatsningar samt fått återkommande politiska löften om stärkt livsmedelsförsörjning, har alltså inte Sveriges försörjningsförmåga stärkts.

”Krig, geopolitisk oro och störningar i den globala handeln har visat hur snabbt sårbarheter kan bli verklighet. Ändå har vi fortfarande ett livsmedelssystem där både maten och produktionen är beroende av import. Det gör Sverige sårbart”, säger Mikaela Johnsson i pressmeddelandet.

Vi kan producera mer

Enligt LRF behöver Sverige nu flytta fokus från kortsiktiga åtgärder till långsiktiga beslut som stärker vår inhemska produktion och minskar beroendet av omvärlden.

I dag saknar Sverige nationella mål för försörjningsgrad av livsmedel, men det finns sedan förra året färdiga förslag på målsättningar för livsmedelsstrategin, det som saknas är beslut om att införa dem.

LRF:s analyser visar att Sverige skulle kunna producera omkring 80 procent av den mat som vi själva konsumerar. 

”Vi kan stärka Sveriges försörjningsförmåga betydligt och samtidigt få den stärkta konkurrenskraft som vår näring så väl behöver. Med ökad svensk produktion av mat nära svenska konsumenter och en större inhemsk produktion av exempelvis drivmedel och gödsel kan vi minska beroendet och stå starkare i nästa kris”, säger Mikaela Johnsson.

ANNONS

Mat måste väga tyngre

Nu efterlyser LRF ett tydligare politiskt fokus på livsmedelsberedskap och vill att alla större beslut livsmedelssäkras.

När olika samhällsintressen vägs mot varandra hamnar livsmedelsproduktionen i dag alltför ofta i skymundan.

LRF anser att beslut om till exempel miljöåtgärder, energi, transporter, markanvändning och klimatpolitik i högre omfattning behöver prövas mot hur de påverkar Sveriges möjlighet att producera mat.

Maten måste väga tyngre när politiska prioriteringar görs om Sverige ska stärka sin försörjningsförmåga.

Enligt LRF:s opinionsundersökningar anser 96 procent av de svensa hushållen att det är viktigt att Sverige kan producera mer av den mat vi själva äter.

Nio av tio svenskar anser att ökad svensk livsmedelsproduktion är den viktigaste åtgärden för att stärka Sveriges försörjningsförmåga och sex av tio oroar sig för matbrist vid en kris.

Några datum: 

20 juni 2017 – Riksdagen antar livsmedelsstrategin med målet att öka svensk livsmedelsproduktion.
2021 – LRF publicerar rapporten Varannan tugga är svensk.
21 mars 2025 – Regeringen presenterar Livsmedelsstrategin 2.0 för att öka svensk livsmedelsproduktion och stärka robustheten.
2025 – LRF:s nya beräkningar visar att 46,8 procent av livsmedelskonsumtionen fortfarande är importerad.

ANNONS

Läs mer på E55: Så kan din mat bli billigare – ny plan för svensk livsmedelsproduktion

Läs mer på Dagens PS: Expert varnar för matkris vid krig: ”Vi duckar för det”

Läs mer på Realtid: Livsmedelsbranschen på väg att förändras i grunden: ”Vändpunkt”






Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

ANNONS