Inför den elektrifiering som Sverige sägs stå inför, talar elnätsbolagen nu om en ökad investeringstakt, och det stämmer, enligt Tommy Johansson, avdelningschef energisystem på EI.


Mest läst i kategorin
LO-basen: “Sverige dras isär – arbetarna får betala priset”
Under 1980- och 90-talen var LO:s ledare några av landets mest synliga maktspelare. Namn som Stig Malm och Wanja Lundby-Wedin satte ofta tonen i samhällsdebatten. I dag är det betydligt tystare kring Landsorganisationen. Men LO:s ordförande Johan Lindholm menar att facket fortfarande spelar en central roll i svensk politik och arbetsmarknad. “LO syns och hörs. …
Ekonomijournalisten: Så kan bankernas vinster faktiskt gynna dig
Storbankernas miljardvinster väcker varje år starka reaktioner i Sverige. Kritiken kommer från både politiker och debattörer som menar att bankerna tjänar för mycket pengar. Men enligt Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs kan perspektivet behöva ändras. I ett nytt avsnitt av E55 Studio argumenterar han för att bankernas vinster inte bara är något att irritera sig …

SCB: Inflationstakten 0,5 procent i februari
Nya preliminära siffror från Statistiska centralbyrån visar att inflationen ligger kvar på en låg nivå i Sverige samtidigt som konsumentpriserna ökade något mellan januari och februari. Inflationen i Sverige ligger kvar på en låg nivå enligt nya preliminära siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. E55 har tidigare rapporterat att flera indikatorer pekar mot en gradvis återhämtning …

Felsorterade sopor kan bli dyrt – kan Sverige följa Finlands exempel?
Att sortera matavfall rätt har blivit allt viktigare i Europa. I Finland planerar vissa avfallsbolag nu att införa avgifter för hushåll som sorterar bioavfall fel. Frågan är om liknande sanktioner kan bli aktuella även i Sverige. På E55 har vi tidigare rapporterat om hur nya regler kring avfall och återvinning påverkar hushållen, bland annat när …

Gapet mellan rörlig och bunden boränta krymper
Den rörliga snitträntan hos bankerna har sammantaget stigit till 2,65 procent i februari, jämfört med 2,63 procent i januari. Snitträntan är den ränta som kundkollektivet faktiskt betalar – en ränta som ligger betydligt lägre än de räntor som bankerna själva annonserar som sina så kallade listräntor. De rörliga bolåneräntorna har stigit något medan de bundna …
Vattenfalls och andra elnätsbolags chockhöjning av avgiften får inte motiveras av de stora investeringar i näten som de planerar för.
Historiskt har monopolbolagen tagit ut högre avgifter än vad de har behövt.
Höjningarna är en överkompensation, enligt Energimarknadsinspektionen (EI).
Inför den elektrifiering som Sverige sägs stå inför, talar elnätsbolagen nu om en ökad investeringstakt, och det stämmer, enligt Tommy Johansson, avdelningschef energisystem på EI.
Det är viktigt att elnätsregleringen möjliggör för nätföretagen att göra nödvändiga investeringar. Men de får inte höja elnätsavgifterna i dag för att de planerar att göra investeringar framåt, säger han.
”Blir överkompenserade”
Och även historiskt har elnätsbolagen höjt avgifterna mer än vad deras faktiska kostnader har ökat, enligt Tommy Johansson.
Bristerna i dagens elnätsreglering innebär i praktiken att nätföretagen blir överkompenserade i förhållande till sina faktiska kostnader.
På tio år har elnätsbolagen i genomsnitt höjt elnätsavgiften, som står för ungefär en tredjedel av den totala elfakturan för ett hushåll, med 57 procent. Och nu drämmer statliga jätten Vattenfall till med 14 procent till. Och fler lär hänga på, räknar EI med.
Elnätsbolagen agerar på en monopolmarknad. Därför finns Energimarknadsinspektionen (EI) som ska reglera bolagens möjlighet att höja avgiften. Men myndigheten har inte lyckats särskilt bra, med ideliga nederlag gentemot bolagen i domstolar.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Utrymme höja kraftigt
Möjligheten att höja elnätsavgiften bestäms av de så kallade intäktsramarna som bestäms fyra år framåt. Under perioden 2024–2027 ligger de ramarna uppemot 40 procent högre än under föregående period.
Det finns ett stort utrymme för många nätföretag att höja sina nätavgifter kraftigt under den här fyraårsperioden, säger Tommy Johansson.
Nu ska reglerna göras om inför nästa period, 2028-2031, och häromdagen gav riksdagen myndigheten klartecken. Det nya regelverket är stramare och det har redan höjts protester från många bolag.
Men trots de tuffare reglerna kommer förmodligen bolagens intäktsramar att öka ändå, om än mindre än tidigare, eftersom större investeringar i elnät väntar framöver.
Hur utfallet väntas bli är ännu oklart, enligt Johansson.

586 MSEK i omsättning, 27 rikstäckande återförsäljare och en tydlig expansionsplan. Nu öppet erbjudande inför notering. Se hela caset och planen framåt.
Senaste nytt
LO-basen: “Sverige dras isär – arbetarna får betala priset”
Ekonomijournalisten: Så kan bankernas vinster faktiskt gynna dig

SCB: Inflationstakten 0,5 procent i februari
