Pensionärerna gör slut på arvet – reser fem gånger om året

Svenska pensionärer resonerar likadant

Det brittiska uttrycket må vara obekant för många svenskar. Inställningen är desto vanligare.

I en Sifo-undersökning som gjordes på uppdrag av SBAB i mars svarade 52 procent av drygt 1 000 pensionärer att de i första hand vill leva upp sina pengar medan de kan.

45 procent uppgav samtidigt att de vill lämna pengar efter sig om de har möjlighet. Bland dem är det vanligaste skälet att hjälpa barn och barnbarn. Det svarade 66 procent.

Synen på arvet kan också skilja sig mellan generationerna. Vuxna barn kan räkna med att få del av ett arv samtidigt som föräldrarna har andra planer för pengarna.

”Vi älskar att resa”

Det finns svenska pensionärer som gör samma prioritering. När tidningen Senioren frågade läsare om de sparar till barnen eller använder pengarna själva svarade Lars Rosengren, 66, att han och hans fru inte har något mål för hur mycket barnen ska få i arv.

Barnen har bra jobb och egna inkomster. Det som sannolikt blir kvar efter föräldrarna är bostaden.

”Vi älskar att resa och vill göra det”, säger Lars Rosengren till Senioren.

Han berättar att paret hellre använder sparpengarna till resor och annat roligt än sätter av en bestämd summa till barnens framtida arv.

Även Aina Andersson, 72, berättar i samma artikel att hon och maken använder sina pengar i stället för att spara särskilt för barnens skull. Barnen har fått ekonomisk hjälp tidigare men är nu etablerade och klarar sig själva.

Irene Olausson, 66, resonerar på liknande sätt. Hon vill inte hålla igen på sin egen konsumtion för att barnen ska få ett större arv.

1 790 miljarder kan gå vidare

Trots viljan att använda mer av pengarna under pensionen väntas mycket stora värden gå vidare till nästa generation.

SBAB hänvisar till en analys från Mäklarsamfundet som uppskattar att bostadsförmögenheter värda omkring 1 790 miljarder kronor kan föras över mellan generationer under de kommande 20 åren. Bakgrunden är bland annat de stora värdeökningarna på bostäder som många i 40-talistgenerationen har varit med om.

Men den som ärver efter sina föräldrar kan själv ha hunnit bli pensionär.

Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, pekar på att ett barn kan vara i 60-årsåldern när arvet kommer. Den som vill hjälpa familjen ekonomiskt kan därför fundera på om pengarna gör större nytta tidigare, exempelvis när ett barnbarn ska köpa bostad.

För den som ger större summor till barn eller barnbarn är det viktigt att dokumentera vad som gäller. En gåva till en bröstarvinge räknas som huvudregel som förskott på arv om inget annat har bestämts.

Arv behöver inte betyda pengar på banken

Att använda sparpengarna under pensionen betyder heller inte att nästa generation blir utan tillgångar. Bostaden är ett tydligt exempel. Lars Rosengren räknar med att den sannolikt kommer att finnas kvar efter honom och hans fru även om paret använder sparpengar till resor och annat de vill göra.

SBAB undersökning visar samma dubbla inställning. 52 procent vill i första hand leva upp pengarna medan de kan, men 45 procent vill samtidigt lämna pengar efter sig om de har möjlighet.

För Sarah och Geoff Moorhouse betyder prioriteringen fyra eller fem resor om året och en nyare sportbil. För Lars Rosengren och hans fru handlar det bland annat om att fortsätta resa.

Det brittiska uttrycket SKI-ing sätter ett namn på ett val som även många svenska pensionärer tycks göra: pengarna ska inte bara räcka till ett framtida arv. De ska också kunna användas medan livet pågår.

Källor: BBC, SBAB och Senioren

Läs mer: Miljonarvingen tackade nej till förmögenheten: ”Jag vill inte ha arvet” – E55

_ANNONS