Polisen varnar: Öppna inte mejl från Sveriges domstolar

”Domstolen har bjudit dig på grund av rättsligt förfarande mot dig. Du måste skriva ut domstolsprocess information och gå till den angivna domstolen.”

Så kan det stå i det bluffmejl som skickats ut till svenska mottagare i hela landet under den senaste tiden. Mottagaren ombeds klicka på en länk som i värsta fall kan låsa hela datorn med hjälp av en skadlig kod, en så kallad ”ransomware”.

      LÄS MER: Polisen varnar för en ny våg av investeringsbluffare

Måste betala för att låsa upp datorn

– Man riskerar att få alla sina filer låsta på hårddisken. Om man vill återse dem måste man betala en summa pengar för att kunna låsa upp datorn igen, säger Anders Olofsson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericenter.

Pengarna ska betalas via valutan bitcoin, ett betalningssätt som gör det svårt för polisen att spåra avsändare eller mottagare. Det rör sig om någon till några tusenlappar, en summa många är villiga att betala för att rädda sin låsta dator.

      LÄS MER: Här länsas 89-åringens konto av bedragaren

Tidigare har man bett om betalning via Pressbyråns anonyma betalkoder som betalsätt, förklarar Anders Olofsson och menar att bedrägerisättet inte är nytt i sig men att bluffmakarna blir alltmer kreativa när det gäller att lura till sig pengar.

Bedragarna kommer österifrån

– Det är som när man får ett bluffmejl som ser ut att komma från posten angående en varuleverans man inte känner till, man undrar direkt vad det handlar om och klickar sig vidare.

Polisen tror att personerna som skickat ut domstolssmejlen kommer österifrån, men det är svårt att få tag i bedragarna då de gömmer sig bakom avancerat uppbyggda system.

      LÄS MER: Så skyddar du dig mot bedragare

– De använder koder som är väldigt svåra att knäcka. Då slutar det med att man betalar summan de kräver för att låsa upp dator, det är ren utpressning, säger Anders Olofsson.

Hängslen, livrem och säkerhetsnål

Hans bästa råd till alla datoranvändare är dels att ha is i magen innan man klickar på länkar samt att ha backup på sin dator.

– Och då ska man tänka på att om man har ett backup-system som är kontinuerligt och uppdaterar sig självt, kan viruset leta sig in där också. Jag har själv tre backups: molnet samt två olika hårddiskar där jag manuellt sparar mina filer.

– Hängslen, livrem och säkerhetsnål, så kan man kalla det, säger Anders Olofsson.

      LÄS MER: Här lurar den fräcke bedragaren till sig nästan en miljon