Så länge måste svenskarna jobba för att få en ”okej” pension

Från och med nästa år förändras reglerna för när svenskar kan ta ut sin allmänna pension – och hur länge man behöver arbeta för att få en nivå som motsvarar tidigare generationers. 

Förändringarna skapar både förvirring och oro hos pensionssparare som försöker förstå vad som egentligen krävs för att få en rimlig pension. Det framgår av en genomgång i Aftonbladet.

Krångligt system

En av orsakerna till osäkerheten är att systemet blivit allt mer svåröverskådligt. ”Ett av de stora problemen med det svenska pensionssystemet är att det är så in i helvete krångligt”, skriver Aftonbladets reporter Fredrik Rundkvist i sin analys av de nya reglerna.

Läs mer: Höjd pensionsålder – och fattigare pensionärer (E55)

Nästa år införs en rörlig riktålder, som följer utvecklingen av svenskarnas medellivslängd. Initialt sätts riktåldern till 67 år. Det innebär att man tidigast kan ta ut allmän pension vid 64 års ålder, tre år före riktåldern, medan garantipension och andra grundskydd tidigast betalas ut vid 67. 

Men den som väljer att lämna arbetslivet tidigare får räkna med betydligt lägre månadsbelopp. ”Att gå i pension före riktåldern kommer att kännas i plånboken”, konstaterar Rundkvist. Dessutom uteblir garantipensionen fram till riktåldern, och skatten blir högre eftersom det förhöjda grundavdraget inte gäller förrän då.

Kan behöva jobba ännu längre

Men även att jobba fram till riktåldern räcker inte för att få den nivå som pensionssystemet en gång erbjöd. För att uppnå samma kompensationsgrad som 30-talisterna hade vid millennieskiftet krävs att exempelvis årskull 1960 arbetar till 68 år och en månad – den så kallade alternativa pensionsåldern. Det är mer än ett år längre än riktåldern, skriver Aftonbladets reporter.

Samtidigt finns det ljuspunkter. Tjänstepensionen spelar numera en mycket större roll än tidigare. På 1990-talet gav den i genomsnitt omkring 10 procent av slutlönen, i dag runt 20 procent. 

Det innebär att många som slutar vid 65 ändå får en total pension som motsvarar tidigare generationers nivåer. Enligt rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader får dagens 65-åringar i genomsnitt ut 79 procent av slutlönen, även om variationerna mellan inkomstgrupper är stora.

Läs mer: Politikerna höjer pensionsåldern – men arbetslivet sänker den (E55)

Trots det rekommenderas de allra flesta att arbeta till åtminstone riktåldern för att undvika stora ekonomiska tapp. ”Det finns starka ekonomiska skäl att fortsätta jobba fram till riktåldern”, skriver Rundkvist.