Konflikter i omvärlden väcker frågor om hur ekonomin skulle påverkas om en allvarlig kris eller ett krig drabbade Sverige. Erfarenheter från andra länder visar att effekterna snabbt kan märkas i både räntor, priser och sparande.


E55 har tidigare skrivit om hur säkerhetspolitik och energifrågor kan påverka ekonomin och hushållens kostnader. Även Dagens PS har rapporterat om hur krig kan påverka hushållens ekonomi.
Den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves beskriver i Dagens Nyheter hur ekonomin kan förändras i ett sådant scenario.
”Den som ändå visste”, konstaterar Ingves. Sverige har inte upplevt krig på mycket länge, men historiska exempel visar hur ekonomin brukar reagera.
När osäkerheten ökar söker investerare sig ofta till säkrare valutor som dollar och euro. Det kan göra att den svenska kronan försvagas. En svag krona innebär i sin tur att importen blir dyrare, vilket kan driva upp inflationen. När inflationen stiger följer räntorna ofta efter.
Liknande utveckling sågs i Ukraina när kriget bröt ut 2022, då inflationen steg kraftigt.
Staten kan ta större kontroll
I en krigsekonomi kan staten behöva ta större kontroll över ekonomin. Ingves beskriver hur regeringar historiskt har kunnat styra sparande och räntor för att finansiera krigsutgifter.
”Staten kan bestämma över hushållens sparande och tvinga dem att låna ut pengar till staten”, säger han.
Efter andra världskriget använde Finland liknande metoder för att finansiera återuppbyggnaden.
I krissituationer kan även ransonering och en informell svart marknad för vissa varor uppstå, exempelvis mat eller bränsle.
Krig påverkar bolån och sparande
Bolån fortsätter i regel att gälla även under kriser. Samtidigt kan situationen bli mer komplicerad om människor förlorar sina jobb eller om bostäder skadas.
I vissa fall kan staten eller banker införa tillfälliga lättnader, till exempel amorteringspauser, men det finns inga garantier.
Försäkringar täcker normalt inte skador som uppstår till följd av krig, eftersom sådana händelser ofta räknas som force majeure.
Även betalningssystem kan påverkas. Vid större störningar i elförsörjning eller digital infrastruktur kan banktjänster, kortbetalningar och Swish sluta fungera tillfälligt.
Ekonomisk beredskap blir viktig
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar att hushåll planerar för att kunna klara vardagen även under störningar i samhället.
En del av beredskapen handlar om ekonomi. Att ha en buffert, sprida sitt sparande och vara förberedd på att betalningssystem kan påverkas kan göra situationen mer hanterbar.
”Räkna med att klara vardagen tillsammans med grannarna så gott det går”, säger Ingves.
Fakta: Så kan du stärka din ekonomiska beredskap
• Ha en ekonomisk buffert som räcker i flera månader
• Sprid sparandet mellan olika tillgångar och valutor
• Se över hur känslig ekonomin är för högre räntor
• Ha kontanter hemma ifall digitala betalningar slutar fungera
• Ta del av MSB:s råd om beredskap vid kris eller krig
Läs mer: Ny studie: Så ska framtidens vårdpersonal förstå äldre bättre – E55
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Fortsatta lättnader för rysk olja

FI: Låna inte till semestern – otrevlig eftersmak

Detta kan bli slutet för bensin och diesel
