Så mycket får elnätsbolagen höja priserna

Vem som helst kan byta elbolag för strömmen som kommer i ledningen, men bolaget som står för själva elnätet går inte att komma ifrån. De största elnätsbolagen är statligt helägda Vattenfall, Ellevio och EON.

Som kund är man bokstavligen fångad av det bolag som äger elnätet där man bor, och det finns inga chanser i världen att byta. Elnätsbolagen ha monopol på de ledningar de själva äger. Därför finns en tillsynsmyndighet, Energimarknadsinspektionen (Ei), som ska kolla att bolagen inte tar för mycket betalt.

Elnätstaxorna har orsakat strider mellan bolagen och myndigheten, som hamnat i domstol. Men de har slutat till elnätsbolagens fördel.

– Det har inte gått vår väg, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör för Energimarknadsinspektionen.

Bolagen får höja priserna med runt 40 miljarder kronor mellan 2016 och 2019 efter beslut från domstolarna som avgjort striderna, berättar hon.

Det gör bolagen också. Alla stora elnätsbolag har höjt sina priser.

Mikael Björner, kommunikationsansvarig på Vattenfall distribution, berättar att Vattenfall höjt sina elnätstaxor med 11 procent 2016, 11 procent 2017 och kommer att höja med 6 procent nu i år.

– Anledningar är flera. Elmarknaden växer, och vi behöver bygga ut näten. Den kostnaden måste vi ta ut från våra kunder. Vi behöver också göra elnäten säkrare för väder och vind, till exempel efter de stora stormarna. Dessutom ställer ny teknik nya krav på elnäten, säger han.

Vattenfall höjer sina priser i enlighet med domarna, understryker han. Fast han förstår att det retar upp kunderna. Vattenfall, som ägs helt av staten, har gjort usla affärer i och med köpet av energibolaget Nuon, och tvingats till enorma avskrivningar under de senaste åren.

Det finns en och annan kund som misstänker att avgiftshöjningarna inte alls går till att bygga ut elnäten, utan i stället för att täcka förluster eller skapa vinster i elnätsbolagen. Energimarknadsinspektionen är också inne på den linjen.

– Investeringar är inte hela förklaringen till bolagens behov av höjningar. Vi har tittat på investeringstakten, och den är bara en liten del av förklaringen, säger Anne Vadasz Nilsson.

Prisökningarna generellt för alla elnäten ligger på mellan 6 och 8 procent i genomsnitt, men investeringarna utgör bara ett par procent av detta, hävdar hon.

Men Mikael Björner tillbakavisar kritiken. Höjningarna behövs för utbyggnaden, hävdar han.

– Pengarna går till utveckling av elnäten. Vi lägger mycket på det. Men jag förstår att det är svårt att förklara, det går ju inte att öronmärka varje krona. Vi får höra det här av våra kunder. Vattenfall får mycket skäll, säger han.

Energimarknadsinspektionen är inte nöjd med läget. Efter domstolsprocesserna har myndigheten föreslagit för regeringen att elnätsbolagens beräkning av avkastning ska styras upp, för att göra det tydligare hur bolagen ska få höja sina priser framöver.

­

– Vi tycker inte att det är skäligt, men vi får foga oss i domstolarnas beslut. Domarna innebär att de har fått de möjlighet att utnyttja de här extrapengarna. De regler vi har föreslagit kommer att gälla framåt i tiden, säger Anne Vadasz Nilsson.

      LÄS MER: Elpriserna förväntas minska – men du betalar mer