Så mycket kostade svininfluensan 2009/2010 – nu sprids den igen

Mest influensa A rapporteras

Folkhälsomyndigheten följer hur olika virus sprider sig globalt och myndigheten räknar med att influensasäsongen 2025–2026 drar igång ordentligt i november eller december.

Annasara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, menar att det är svårt att veta varför en del blir så sjuka som Anna Smyth blev.

”I de flesta fallen går symtomen över efter ungefär en vecka men man kan ha otur och bli rejält sjuk av influensa oavsett om man har risk i botten. Riskgrupper är överrepresenterade men varje år är det några grundfriska som blir allvarligt sjuka”, säger hon till TV4.

Just nu är det tre varianter av influensaviruset som sprids i världen och Annasara Carnahan säger att de mest har sett influensa A bland de fall som hittills rapporterats.

Hon tillägger att innan det riktigt har fått fäste är det svårt att veta vilken influensasort det kommer bli som tar över och att det ibland är flera influensavirus som sprids samtidigt.

Äldre och personer i riskgrupper med nedsatt immunförsvar eller lungsjukdomar erbjuds varje år att ta influensavaccin, vaccinet innehåller skydd mot alla tre typer av influensa.

Blev en pandemi 2009

Svininfluensan, influensa A, var en ny typ av influensa när den började spridas i Mexiko i mars 2009, det skriver Krisinformation.

Viruset spreds över hela världen och i juni 2009 höjde Världshälsoorganisationen, WHO, pandemivarningsnivån för den influensan till nivå 6, som innebär fullskalig pandemi.

Under hösten 2009 drabbades Sverige av svininfluensan, men här gavs alla svenskar möjlighet att vaccinera sig och konsekvenserna av influensan blev obetydliga för samhällsviktiga verksamheter.

För vaccinering användes vaccinet Pandemrix och cirka 60 procent av befolkningen vaccinerades.

Det visade sig i efterhand att vaccination med Pandemrix var förknippat med en förhöjd risk att drabbas av narkolepsi. Enligt Socialstryelsen drabbades minst 350 barn och unga vuxna i Sverige av narkolepsi efter att ha vaccinerats.

Direkta och indirekta kostnader

Att påverkan på samhällsviktiga verksamheter blev obetydlig i Sverige kan ha berott på att pandemin var mild och att förhållandevis få personer behövde vara hemma från arbetet på grund av sjukdomen.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap skriver i sin rapport Samhällets kostnader för utbrottet av pandemisk influensa A (1HN1) att sjukdom medför direkta och indirekta kostnader.

”De direkta kostnaderna utgörs av kostnader för sjukvård, läkemedel, transport etc. De indirekta kostnaderna utgörs av den produktion som uteblir på grund av att människor får en reducerad arbetsförmåga eller dör i förtid”, står det i rapporten.

I sin studie uppskattar myndigheten att den totala kostnaden för utbrottet av den pandemiska svininfluensan 2009 till 2010, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, uppgick till cirka 4,6 miljarder kronor.

”Hälften av dessa kostnader uppkom till följd av pandemin och resterande till följd av vaccinationen och narkolepsi. Offentlig sektor står för hälften av de totala kostnaderna, företagen står för omkring 40 % och hushållen för omkring 10 %”, skriver myndigheten i sin rapport.

Stanna hemma om du är sjuk

När svininfluensan först upptäcktes år 2009 var det ingen som tidigare haft detta virus och därför var troligtvis ingen immun.

Nu har viruset funnits i flera år och många har immunitet, men Anna Smyth, som blev så sjuk i våras, tycker inte att den som känner sig sjuk ska ta en alvedon och gå till jobbet.

Det sparar kanske pengar för individen men det kan sprida smittan vidare så att fler blir sjuka och det är vare sig bra för individen eller för samhället.

Nytt vaccin kan ge långvarigt skydd mot olika säsongsinfluensor

Just nu testas ett nytt universellt influensavaccin i Finland, det nya vaccinet ska ge ett mer långvarigt skydd och det verkar vara effektivt.