Silverekonomin har goda förutsättningar i Norden

Flest äldre på landsbygden

Det här visar sig i försörjningskvoten, alltså förhållandet mellan antalet personer i åldern 65 år och äldre och antalet personer i åldern 15–64 år. Ju högre försörjningskvoten är, desto större är försörjningsbördan.

På landsbygden är befolkningen i Norden äldre och 2019 var den genomsnittliga försörjningskvoten i landsbygdskommuner 41,5 procent jämfört med 26,6 procent i stadskommuner.

Enligt Ekonomifakta är försörjningskvoten i Sverige lägst i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, där ligger den på cirka 60 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som ligger på 77 procent, det skrev Ekonomifakta i februari 2024.

Ekonomifakta har räknat försörjningskvoten på att det är de som är mellan 20 till 64 år som har försörjningsbördan, vilket gör att kvoterna inte är helt jämförbara.

Sveriges åldrande befolkning

I Sverige finns det ganska många kommuner som har en relativt gammal befolkning och den åldrande befolkningen har på senare tid fått relativt mycket uppmärksamhet.

I Sverige är sysselsättningsgraden bland äldre den högsta i EU och både svenska kvinnor och svenska män slutar arbeta långt senare än genomsnittet i EU.

Sverige har höjt pensionsåldern och vidtagit åtgärder för att förhindra att sjukersättning används som förtidspensionering och eller ursäkt för åldersdiskriminering.

Skatteincitament har även införts för att uppmuntra till längre arbetsliv så att de som fortsätter arbeta efter pensionsåldern får skatteavdrag och fortsätter tjäna till sin pension.

Silverekonomin kan stärkas

En viktig förutsättning för att den nordiska silverekonomin ska stärkas är att den äldre befolkningen är frisk och aktiv.

Sett till den äldre nordiska befolkningen verkar det finnas relativt goda förutsättningar för att expandera den nordiska silverekonomin.

I en internationell jämförelse är exempelvis den förväntade livslängden hög och den förväntas öka i alla fem nordiska länder.

När det gäller hälsa, välbefinnande, aktivitet sysselsättning och samhällsdeltagande bland den äldre befolkningen klarar sig också de nordiska länderna bra.

Många seniorer i de nordiska länderna fortsätter att bidra till samhället även efter sin pensionering genom olika former av arbete, betalt eller volontärt.

Hög digital kompetens

Den äldre befolkningen i Norden rankas dessutom högt när det gäller digital kompetens och deltagande i utbildning i en jämförelse med övriga Europa.

Det är viktigt eftersom digital kompetens och utbildning är en viktig del i att förbättra äldre människors anställningsbarhet och konkurrenskraft på arbetsmarknaden, men också i att förbli socialt aktiv efter pensionering.

Det här är också viktigt för att äldre ska kunna inkluderas i ett allt mer digitalt samhälle och det är en av hörnstenarna i en hållbar silverekonomi.

Ojämlikt mellan könen

Äldre är inte en homogen grupp och det finns stora individuella skillnader när det gäller hälsa, men oftast är socioekonomiskt missgynnade personer mest sårbara och löper högre risk för ohälsa och funktionsnedsättningar.

Det finns också tydliga könsskillnader, äldre kvinnor i alla nordiska länder har lägre pensioner än äldre män och därmed generellt sett större risk för fattigdom.

Det beror oftast på att kvinnorna har haft kortare arbetskarriärer och lägre löner än männen. 

Störst minskning i Sverige

I alla nordiska länder sjunker den genomsnittliga disponibla inkomsten i högre ålder, och personer över 75 år har betydligt lägre pensioner än personer mellan 66 och 75 år.

Den här minskningen av inkomst är allra tydligast i Sverige, där är fattigdomen och inkomstskillnaderna bland äldre mycket högre än i de andra nordiska länderna.

Färre friska levnadsår i Finland

Fattigdom bland äldre kan vara ett hinder för att utnyttja silverekonomin, och för att skapa ett mer inkluderande samhälle för äldre personer med olika förmågor.

Viktiga fokuspunkter för att främja silverekonomin är hälsa och aktivitet för äldre och när det gäller antalet återstående friska levnadsår vid 65 års ålder finns det märkbara skillnader mellan de nordiska länderna.

Kvinnor och män som är 65 i Finland har cirka sex färre friska återstående levnadsår än 65-åriga kvinnor och män i Island, Norge och Sverige.

Läs mer på E55: När befolkningspyramiden vänds upp och ned