Pensionsmyndigheten har sedan början av 2000-talet genomfört omfattande automatisering av förmånshandläggningen, bland annat inom den allmänna pensionen.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Både Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan är viktiga i regeringens ambition om ökad digitalisering av Sveriges offentliga förvaltning.
Under många år har dessa myndigheter automatiserat delar av sin handläggning av ersättningar och bidrag.
Nu saknas dock viktiga förutsättningar för att den här automatiseringen ska kunna utvecklas vidare, det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i en ny rapport.
”Automatisering har främst omfattat förmåner med begränsat bedömningsutrymme och god informationstillgång. Kvar finns i hög grad förmåner som kräver mer kvalificerad handläggning eller där nödvändiga uppgifter inte finns tillgängliga digitalt. Det begränsar möjligheterna till ytterligare automatisering”, säger Hannes Lagerlöf, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.
Svårt att leverera
Regeringens motiverar bland annat sin styrning mot mer digitalisering med kostnadseffektivitet och viljan att stoppa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.
Men dessa mål är svåra att förena med hur dagens it-system faktiskt fungerar.
Framför allt har automatisering införts i stora förmåner med begränsat bedömningsutrymme där tillit till enskildas uppgifter ibland spelar en viktig roll.
Därför ser ISF en risk för ett att det blir ett glapp mellan regeringens höga förväntningar och myndigheternas faktiska möjligheter att leverera.
ANNONS
”Regeringen har en ambition att automatisera mer, men ställer samtidigt ökade krav på att handläggningen ska baseras på uppgifter från säkra källor, såsom register. Men sådana uppgifter finns inte alltid tillgängliga, till exempel när det gäller bostad och förmögenhet, vilket kan göra automatisering svårare att genomföra”, säger Hannes Lagerlöf i pressmeddelandet.
ANNONS
Senaste nytt
Befintliga system
Myndigheternas möjligheter att utöka sin automatisering påverkas också av behovet att förvalta den befintliga digitala infrastrukturen.
Befintliga it-system och automatiska processer måste underhållas, anpassas, utvecklas, och i vissa fall ersättas.
”En betydande del av myndigheternas resurser går i dag till att förvalta och hålla befintliga it-system och digitala lösningar i drift. Det är nödvändigt, men innebär samtidigt mindre handlingsutrymme för att utveckla och införa ny automatisering”, säger Hannes Lagerlöf i pressmeddelandet.
Osäkerhet kring AI
Enligt ISF:s granskning kan myndigheterna på flera områden också ha svårt att leva upp till regeringens ambition att artificiell intelligens, AI, ska bidra till bättre kostnadseffektivitet.
Myndigheternas möjligheter att använda AI i handläggningen påverkas av osäkerheter kring rättsläget och svårigheter att säkerställa centrala förvaltningsrättsliga principer, som legalitet och objektivitet.
”Myndigheterna förväntar sig inte att AI ska leda till kostnadsbesparingar i just handläggningen, åtminstone inte i en nära framtid”, säger Hannes Lagerlöf i pressmeddelandet.
ANNONS
Ingen kommer undan
Det är inte bara myndigheter som inför automatisering i sina verksamheter.
”Ingen bransch kommer komma undan automatiseringen”, säger Tobias Vahlne till Realtid.
Han är ansvarig för industrinätverket ICES på KTH och initiativtagare till PECA, Professional Ed-Content Alliance.
Läs mer på E55: Fler tips om bidragsbrott ökar trycket på Pensionsmyndigheten
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop