Den övergripande trenden kvarstår, påminner hon. Förmögenheterna har sedan 1990-talet allt mer koncentrerats till ”ett fåtal”.
TT Nyheter
Uppdaterad: 10 dec. 2025Publicerad: 10 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Inkomstklyftorna i Sverige har minskat lite de senaste tio åren, visar en ny upplaga av World Inequality Report från den franske stjärnekonomen Thomas Piketty och hans team.
Och den rikaste procentens andel av den samlade förmögenheten krymper något, enligt rapporten.
En marginell förändring, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på den fackligt finansierade tankesmedjan Arena Idé.
Den övergripande trenden kvarstår, påminner hon. Förmögenheterna har sedan 1990-talet allt mer koncentrerats till ”ett fåtal”.
Och de breda inkomstklyftorna är väldigt stora, tillägger hon.
”Det är djupt orättvist”
Hon efterlyser – likt Piketty och hans team – satsningar på fördelningspolitik med progressiva skatter för att jämna ut klyftorna. Exempelvis genom att återinföra eller höja fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och/eller skatten på ISK-sparande.
Vi har i dag ett stort skattegap mellan löntagare och personer som får sina inkomster från kapital. Det är djupt orättvist, säger hon.
Professor Daniel Waldenström vid Institutet för näringslivsforskning varnar för att dra för stora slutsatser av World Inequality Report. Och han är inte lika oroad över klyftorna i Sverige.
ANNONS
Klyftorna handlar mycket om unga vuxna – som studenter, resonerar Waldenström:
De har ju nästan inget sparande och inga inkomster.
Piketty-rapporten visar att de tio procent högst avlönade i Sverige i fjol tjänade elva gånger mer än den sämst avlönade hälften. Tio år tidigare, 2014, var det tolv gånger mer till de med högst löner.
När det gäller de 50 procenten med minst förmögenhet i Sverige växer den negativa nettoförmögenheten till 11 procent av den samlade förmögenheten, enligt rapporten. I jämförbara länder – övriga Norden, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna – har de 50 procent fattigaste plus på sista raden.
ANNONS
Senaste nytt
”Ett framgångsbevis”
Enligt Waldenström blir det minus i Sverige då ”ungefär 15 procent har mer skulder än tillgångar”, medan resterande 35 procentenheter av denna grupp kretsar kring nollstrecket i balansräkningen.
Den rikaste procenten i Sverige äger 27 procent av tillgångarna, marginellt mindre än 28 procent för tio år sedan. Det är dock tydligt över nivåerna i de nordiska grannländerna, som kretsar mellan 18-23 procent.
Vi har fler företagare som har blivit superrika. Men det är på många sätt ett framgångsbevis för vårt företagsklimat, tillägger han och pekar på profiler som Spotifygrundaren Daniel Ek och H&M-familjen Persson.
World Inequality Report är den tredje i en serie av rapporter, som började ges ut 2018. Över 200 forskare har bidragit till arbetet med den stora databas som har byggts upp av World Inequality Lab vid Paris School of Economics, för att kartlägga ekonomiska klyftor i världen.
ANNONS
Bakom rapporten, med förord av ekonomipristagaren Joseph Stiglitz, står bland annat den franska nationalekonomen Thomas Piketty, som blev världsberömd efter publiceringen av boken ”Kapitalet under det tjugoförsta århundradet” 2013.
Globalt visar rapporten upp en rekordrik värld, med extrema skillnader mellan rika och fattiga samt enorma löneklyftor – både på individnivå och när man ställer länder mot varandra.
En tusendels procent av världens befolkning – de 60 000 rikaste – äger tre gånger så mycket som världens fattigaste hälft. Och i nästan alla regioner i världen äger den rikaste procenten mer än den samlade förmögenheten hos 90 procent av befolkningen, enligt rapporten.
Källa: World Inequality Lab, Paris School of Economics
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS