Valet 2026: 73 procent vill att staten tar över sjukvården

Hårdare straff i topp

De mest populära förslagen handlar om kriminalitet. 87 procent tycker att det är ett bra förslag att skärpa straffen för gängkriminalitet. Nästan lika många, 86 procent, vill att utländska medborgare som döms till fängelse för våldsbrott ska utvisas.

Även förslaget om mycket hårdare fängelsestraff har starkt stöd. Där är 66 procent positiva. Hälften av de svarande vill sänka straffmyndighetsåldern till 14 år.

Det visar hur stark trygghetsfrågan är inför valet. Men rapporten visar också att stödet inte bara finns hos väljare långt till höger. Enligt SOM-institutet är även personer till vänster tydligt positiva till flera av förslagen om hårdare straff.

Staten får nytt förtroende

Ett av de mest intressanta resultaten handlar om järnvägen. 70 procent tycker att det är ett bra förslag att återförstatliga järnvägen. Förslaget samlar stöd även bland personer till höger.

Det säger något om hur missnöje med vardagsservice kan bli politik. Försenade tåg, krångliga resor och bristande underhåll blir inte bara en transportfråga. Det blir en fråga om vem som ska ha ansvaret när viktiga samhällsfunktioner inte fungerar.

Samma mönster syns i vården. 63 procent tycker att staten ska ta över ansvaret för sjukvården. Stödet är särskilt starkt bland äldre: 73 procent av de svarande som är 65 år eller äldre tycker att det är ett bra förslag.

Välfärden splittrar inte alltid som väntat

Flera av förslagen om välfärd och offentligt ansvar har brett stöd. 71 procent vill stoppa vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. 70 procent vill förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor. 62 procent vill förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus.

Däremot är stödet svagt för att låta privata företag svara för äldreomsorgen. Bara 12 procent tycker att det är ett bra förslag. Bland personer 65 år och äldre är stödet ännu lägre, 8 procent.

Det betyder inte att alla väljare vill avskaffa privata inslag i välfärden. Men rapporten visar att förtroendet för vinstdrift i centrala välfärdsverksamheter är begränsat, särskilt när det gäller äldreomsorg.

Läs även: Mindre än 4 procent 65-plussare kan väljas till riksdagen – E55

Frågorna där äldre sticker ut

Bland personer 65 år och äldre är stödet starkare än snittet för att staten ska ta över ansvaret för sjukvården. Samma grupp är också mer positiv till att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna. 69 procent av de äldre tycker att det är ett bra förslag.

Äldre är dessutom mer positiva än yngre till bidragstak. 69 procent av gruppen 65+ tycker att det är ett bra förslag, jämfört med 52 procent bland 16–29-åringar.

I andra frågor går mönstret åt motsatt håll. Fyra dagars arbetsvecka har stöd av 44 procent i befolkningen som helhet, men bara 24 procent bland personer 65 år och äldre. Bland personer under 50 är stödet betydligt högre.

De mest populära förslagen

Här är några av de förslag som får störst stöd i SOM-rapporten.

^{Källa: SOM-rapport nr 2026:23}

Dödshjälp får ökat stöd

En annan fråga som sticker ut är aktiv dödshjälp. 58 procent tycker att det är ett bra förslag att tillåta aktiv dödshjälp i Sverige, medan 12 procent tycker att det är dåligt. Bland personer som står klart till höger är stödet 71 procent.

SOM-institutet konstaterar att stödet har ökat över tid. Frågan engagerar många väljare, men inget riksdagsparti driver den som huvudfråga.

Frågan om dödshjälp berör vård, självbestämmande, etik, palliativ vård och rädslan för att förlora kontrollen i livets slutskede. Det är också en fråga där väljarnas inställning kan ligga före partiernas politiska prioriteringar.

Valfrågor som väljarna inte vill ändra

Alla förslag väcker inte stöd. Mycket få vill förändra valsystemet i grunden. 13 procent vill sänka fyraprocentsspärren till riksdagen och lika många vill sänka rösträttsåldern till 16 år i alla val.

Det finns däremot ett visst stöd för att göra röstningen mer digital. 48 procent tycker att det vore ett bra förslag att införa möjlighet att rösta via internet i allmänna val.

Här finns en viktig skillnad mellan teknisk möjlighet och demokratisk trygghet. Valmyndigheten lyfter att valet 2026 hålls den 13 september och att förtidsröstningen i Sverige startar den 26 augusti. Det svenska valsystemet bygger fortfarande på fysiska röster, vallokaler och kontrollräkning.

Det här säger rapporten om valet

SOM-rapporten visar en väljarkår som inte enkelt låter sig beskrivas som höger eller vänster. Många vill ha hårdare straff och stramare krav kopplade till medborgarskap och bidrag. Men många vill också se starkare statlig styrning, mindre vinstintresse i välfärden och mer ansvar från det offentliga.

Det gör valrörelsen svårare för partierna. Väljarna rör sig inte alltid längs partiernas mest bekväma konfliktlinjer. De kan vilja ha hårdare tag mot brott, men samtidigt vilja se mer statligt ansvar för vård och järnväg. De kan vara skeptiska till stora förändringar i valsystemet, men ändå öppna för digital röstning.

Fakta: SOM-undersökningen

• Den nationella SOM-undersökningen genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
• Årets rapport redovisar svenskarnas åsikter om 97 politiska förslag.
• Datainsamlingen pågick från 18 september till 30 december 2025.
• Urvalet bestod av 33 750 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige.
• Nettosvarsfrekvensen var 52 procent.

Läs även: Oljeoron växer igen: Så kan din ekonomi påverkas framöver – E55