Varningen: AP-fonderna ger inte optimal avkastning

Mats Langensjö utredde AP-fonderna 2012. Trots att han påpekade att den rådande strukturen med flera fonder kostat svenskarna 80 miljarder i utebliven avkastning lades förslagen om en förändring i malpåse. Men nu verkar en del idéer från buffertfondsutredningen ha dammats av.

– Jag ler lite för samma argument som jag hade för AP-fonderna har man nu för premiepensionen, säger Mats Langensjö till E55.

Den stora förändringen, förutom att lägga ihop fonderna, som han ville genomföra var att separera ägandet och förvaltningen av kapitalet. Något som nu ska bli verklighet inom premiepensionen. En huvudman får till uppgift att sköta fondtorget utan politisk inblandning, sätta mål och riktlinjer och övervaka systemet. Förvaltningen läggs ut på fondbolag.

– Det är alltid tråkigt att säga vad var det jag sa, men jag kan säga att jag tycker det är ett bra förslag, skrattar Mats Langensjö.

Framför allt gillar han att den nya myndigheten ska kvalitetssäkra och handla upp fonder i systemet. Att Sjunde AP-fonden blir förval är också bra, enligt Mats Langensjö. Han applåderar det faktum att det blir ett tydligare fokus på att man själv får ta ansvar för resultatet om man väljer egna fonder.

– Att Sjunde AP-fonden också får lite olika riskprofiler är bra för de allra flesta, säger han.

Enligt Langensjö kommer säkert 70-80 procent av PPM-spararna hamna i Sjunde AP-fonden som kommer bli större än de andra AP-fonderna ihop till slut.

– Så småningom kommer Sjunde AP-fonden bli en av världens största pensionsfonder och det tror jag det kommer bli en diskussion kring, säger han.

Men fortfarande återstår en hel del. Många detaljutredningar ska genomföras innan det är helt klart hur uppgörelsen kommer se ut i slutändan.

– Vi får väl se hur resultatet blir. Som man brukar säga, djävulen ligger i detaljerna.

Sammanfattningsvis tycker han att premiepensions-lösningen är bättre än han hade förväntat sig. Däremot är han orolig för den höjda pensionsåldern som han tror kommer innebära belastningar på det övriga bidragssystemet i Sverige.

En skräll i uppgörelsen rör AP-fonderna. Buffertfonderna kommer få ha så mycket som 40 procent onoterade värdepapper i portföljen. Hittills har det taket legat på 5.

–Jag tycker det är bra att de får större möjligheter men jag tycker det är fel att skriva in det i lag för det kommer bli fel någon gång i framtiden och man kommer vilja ändra det. På samma sätt är det dumt att ha en regel för hur mycket räntor du måste ha. Med 20 procent och dagens räntor är det som att säga att en femtedel av portföljen ska ha noll i avkastning.

Det hade varit bättre att ha en huvudman som kunde anpassa ramarna efter den verklighet som råder.

– Man säger att man moderniserar AP-fonderna, men jag kan säga att de är en bra bit kvar innan man kan kalla systemet modernt, säger Mats Langensjö.