E55

Vem ärver dina digitala konton? Så ordnar du det i tid

arv
Artikeln handlar om vikten av att lösa det digitala arvet i tid. (Foto: Sean Kilpatric/AP/TT)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 16 nov. 2026Publicerad: 16 nov. 2026

Apples kontakt för digitalt arv, Googles inställning för inaktivt konto och Facebooks minnesprofil. Lös det i tid, eftersom BankID inte går att ärva.

ANNONS
ANNONS

Foton och videor i molnet, e-postkonton, profiler på sociala medier, streamingprenumerationer, internetbanken och kryptovalutor.

Våra liv utspelar sig i dag till stor del online. Den som går bort lämnar därför efter sig ett omfattande digitalt arv. Medan fastigheter och traditionella bankkonton avvecklas per automatik glöms det digitala ofta bort, vilket kan skapa stora problem för de efterlevande.

Dödsboet som rymmer hela molnet

Många tror att digitala tillgångar är något helt annat än vanlig egendom, men juridiskt sett är de en integrerad del av dödsboet. Arvingarna kliver rakt in i de befintliga avtalsförhållandena och tar därmed också över eventuella löpande kostnader.

Juristen Tobias Goldkamp, som är specialiserad på arvsrätt, sätter fingret på vad det handlar om i en intervju med tyska Handelsblatt.

”Digitala tillgångar omfattar alla digitala spår som en person lämnar efter sig, det vill säga data och tillhörande rättigheter och skyldigheter”, förklarar han.

I begreppet ryms allt från filer på smartphones och surfplattor till molnlagring, betaltjänster och kryptovalutor. Det handlar om allt som existerar digitalt och som måste hanteras den dagen en person avlider. Utan en tydlig plan riskerar minnen, pengar och viktiga avtal att gå förlorade i ett digitalt vakuum.

ANNONS

Inventeringen är det första steget

Det viktigaste arbetet börjar långt innan det är dags. Enligt Julia Rehberg från Hamburgs konsumentcenter är en komplett översikt helt avgörande. Det handlar om att kartlägga alla digitala konton, enheter och kontrakt. Särskilt smartphonen och e-postkontot är kritiska eftersom de ofta ger nyckeln till att återställa åtkomsten till andra tjänster.

ANNONS

Experterna rekommenderar en digital inventeringslista där man noterar enheter, konton och vad som ska hända med dem. Det kan handla om att radera, arkivera, överföra eller spara som ett digitalt minne. Säkerheten är dock central.

”Användarnamn och lösenord bör inte förvaras tillsammans”, varnar Julia Rehberg.

Uppgifterna bör förvaras säkert, exempelvis krypterade på ett USB-minne, i ett bankfack eller hos en betrodd person.

Många drar sig för att ordna detta eftersom terminologin kan verka krånglig. Jurister särskiljer på digitala tillgångar i livstiden och det digitala arvet som aktiveras vid ett dödsfall. Oavsett begrepp pekar experterna på att allt fler tillgångar, som neobrokers och kryptotillgångar, gör det nödvändigt att reglera vem som har åtkomst i en nödsituation.

Juridiken slår fast att allt går i arv

Det finns inga helt nya speciallagar för internetkonton. Domstolarna tillämpar istället gällande arvs- och avtalsrätt. En milstolpe är ett domslut från den federala domstolen i Tyskland som slog fast att digitalt innehåll i grunden är ärftligt. I praktiken innebär det att konton stängs, data säkerhetskopieras eller att sociala medier omvandlas till minnesprofiler.

För att göra processen smidig för de anhöriga krävs juridisk planering. Ett testamente är viktigt, men en framtidsfullmakt för digitala konton är ofta ännu viktigare vid sjukdom eller när en person blir arbetsoförhindrad. Om man utser flera betrodda personer måste rollerna definieras glasklart.

Risken med att vänta är uppenbar. Onlinetjänster raderar inaktiva konton automatiskt efter en tid, plattformar kan läggas ned eller företag kan gå i konkurs.

Färre än 1 av 10 svenskar har en plan

ANNONS

Utan backup försvinner digitala minnen och ekonomiska tillgångar för alltid. Dessutom kan utländska leveratörer och snåriga användarvillkor försvåra för arvingarna.

Trots riskerna visar färsk statistik att de flesta skjuter frågan framför sig. En undersökning från Bitkom Research visar att endast 32 procent av internetanvändarna har ordnat sitt digitala arv helt eller delvis.

Ytterligare 22 procent planerar att göra det, medan hela 43 procent varken har gjort det eller har för avsikt att göra det.

I Sverige bryr sig två av tre (66 procent) om vad som händer med deras digitala data och konton efter döden, men färre än 1 av 10 har upprättat en plan eller ett digitalt testamente. Det visar rapporter från Internetstiftelsen.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

ANNONS