“Ät mindre och rör på dig”. “Det handlar om självdisciplin”. “Fetma är ett personligt ansvar”. Så kan det låta i debatten om övervikt.


Mest läst i kategorin

Ny studie: Hjärnträning kan minska risken för demens
Ny forskning visar att riktad kognitiv träning kan minska risken för demens under flera decennier. Intresset för hjärnträning har länge varit stort, men forskningen har varit splittrad. Dagens PS har tidigare skrivit om riktad hjärnträning och att ny forskning visar att det kan stärka hjärnans motståndskraft och bromsa minnesförlust. Precis som vid andra lovande metoder …

Blodvärdet som kan fördubbla risken för hjärtsjukdom
Ett relativt okänt blodvärde kan innebära en kraftigt ökad risk för hjärt och kärlsjukdom, men testet är enkelt att genomföra. De flesta känner till kolesterolvärden som LDL och HDL. Men ett annat blodvärde, lipoprotein(a) eller Lp(a), har på senare år fått ökad uppmärksamhet inom forskningen. Höga nivåer kan innebära en betydligt större risk för hjärt …

70 är det nya 50
Forskning visar att dagens 70-åringar inte bara lever längre än tidigare, de är också starkare, smartare och friskare än tidigare generationer var. Vi lever i en tid med kriser och medicinska larmrapporter, bakom rubrikerna döljer sig dock en historisk framgångssaga som för samhället och näringslivet innebär en helt ny definition av mänskligt kapital, det rapporterar …

Råd till kvinnor – för ett långt liv
Det finns både goda och dåliga nyheter för kvinnor. Den goda nyheten är att vi lever längre än män. Den dåliga är att vi löper dubbelt så hög risk att drabbas av Alzheimers. Kvinnor har vunnit långlevnadslotteriet och lever i genomsnitt mellan fem och sex år längre än män, men de tillbringar fler år med …

Hur ofta ska du duscha efter 65? Forskarnas svar överraskar
För många är daglig dusch en självklar del av vardagen. Men när kroppen åldras förändras också hudens behov, och vad som är bäst för både hygien och hälsa. Ny forskning visar att en mer anpassad duschrutin efter 65 kan minska hudproblem, spara energi och göra badrummet säkrare. När vi blir äldre förändras huden på flera …
Men enligt en ny fördjupande genomgång från BBC är den bilden både förenklad och i många fall felaktig.
Där slår experterna fast att viljestyrka förvisso spelar roll, men att den långt ifrån förklarar varför vissa människor har mycket svårare än andra att gå ner i vikt och hålla den nere.
Förklaringen sitter i stället i biologi, gener och i en vardag som ständigt triggar hunger.
Det är inte en jämn spelplan
Människor i alla länder drabbas av fetma och år 2024 kopplades det till 3,7 miljoner dödsfall världen över. Fram till år 2030 väntas antalet människor med fetma fördubblas om inga åtgärder görs.
Samtidigt finns där fortfarande en vanlig uppfattning om att fetma helt kan förebyggas med rätt livsstil. En studie som BBC hänvisar till, publicerad i The Lancet, visar att åtta av tio personer i flera västländer tror just detta.
Men dietisten Bini Suresh, som arbetat med överviktiga patienter i över 20 år, säger att bilden inte stämmer. Hon möter människor som är både motiverade och pålästa – men ändå inte lyckas.
”Jag möter ofta patienter som är högst motiverade, kunniga och försöker konsekvent men ändå kämpar med vikten”, säger hon.
“Termer som viljestyrka och självkontroll är fel ord”, säger Kim Boyd, medicinsk chef på WeightWatchers.
Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Gener styr hunger och mättnad
En stor del av förklaringen sitter i våra gener. Enligt forskning som Blodtrycksdoktorn hänvisar till kan genetik påverka upp till 70 procent av en persons benägenhet att utveckla obesitas.
Professor Sadaf Farooqi vid University of Cambridge förklarar att våra gener påverkar hur hungriga vi blir och hur snabbt vi känner oss mätta.
Vissa genvarianter gör att hjärnan får svagare signaler om mättnad, vilket leder till att man äter mer utan att känna sig nöjd.
En särskilt viktig gen, MC4R, är kopplad till ökad aptit och finns hos ungefär en femtedel av världens befolkning.
Andra gener påverkar ämnesomsättningen – alltså hur effektivt kroppen förbrukar energi. Resultatet blir att två personer kan äta och röra sig lika mycket, men ändå gå upp olika mycket i vikt.

Kroppen försvarar sin vikt
BBC tar också upp den så kallade ”set point”-teorin. Den innebär att kroppen har en vikt som hjärnan uppfattar som normal, oavsett om den är hälsosam eller inte.
Om vikten sjunker under denna nivå reagerar kroppen kraftfullt: hungern ökar och förbränningen minskar.
“Aptitsignalerna är extremt starka. De är lika starka som törst”, säger läkaren Andrew Jenkinson.
Det är en viktig förklaring till varför vikten ofta går ner och sedan upp igen och varför det inte handlar om svag karaktär.
Läs även: Förändra din personlighet – på sex veckor. Dagens PS
En miljö som gör oss tyngre
Samtidigt har samhället förändrats. Billig, kalorität och ultraprocessad mat finns överallt.
Reklamen är intensiv och portionerna större. Enligt The Food Foundation är hälsosam mat dessutom mer än dubbelt så dyr per kalori som ohälsosam.
”Vi har inte plötsligt fått sämre viljestyrka”, konstaterar en av experterna. Miljön är helt enkelt utformad för överkonsumtion.
Viljestyrka – men inte ensam
Alla experter avfärdar förvisso inte viljans betydelse helt. Professor Keith Frayn påpekar att många faktiskt lyckas gå ner i vikt och hålla den. Men även han betonar att det är svårt och att kampen inte kan reduceras till disciplin.
Experternas slutsats är att fetma inte är ett moraliskt misslyckande. Det är ett komplext tillstånd där biologi, gener och samhälle samverkar.
Först när den bilden får fäste kan debatten – och stödet till dem som kämpar – bli mer rättvis och mer effektiv.
Läs också: Nu kan AI peka ut rätt hjärtmedicin – innan läkaren gör det. E55

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Senaste nytt

Nu blir det bättre för många deltidsanställda

Chocknota från verkstaden – nya bilar allt dyrare att reparera

Så kan du förbättra din pension

Enkla knepet som håller bilrutorna isfria i vinter
