Oro och stress vid tonåren kan vara helt normalt. Det är en naturlig del av utvecklingen, menar forskare vid Lunds universitet.


Mest läst i kategorin

Våren är här i nästan hela Sverige
Under 2020-talet har våren kommit två veckor tidigare än den brukade göra och efter den stränga vintern är den nu här i stora delar av landet. Många blir trötta, får sämre sömn och minskad motivation när vintermörkret tar över. Både kroppen och sinnet påverkas av kortare dagar och mindre ljus, det skriver E55. Det beror …

Hjärnforskaren: Så håller du hjärnan skarp efter 60
Många oroar sig för att minnet ska försämras snabbt med åldern. Men forskningen visar att utvecklingen inte är förutbestämd. Med rätt livsstil kan hjärnan fortsätta utvecklas långt upp i åren, säger neuroforskaren Lutz Jäncke. Forskning visar också att livsstil och vanor spelar en stor roll för hälsa och livslängd, något som E55 tidigare har rapporterat …

Klimakteriet har blivit säljbart – men också pratbart
De senaste åren har marknaden för klimakterieprodukter vuxit kraftigt och den beräknas nu vara värd nästan 180 miljarder kronor. Den här kommersialiseringen har påverkat hur vi pratar om klimakteriet. Klimakteriet påverkar hjärnan och kan öka risken för demens, det har brittiska forskare kunnat påvisa. Klimakteriet kan medföra förändringar i hjärnan som liknar dem som ses …

Åldersforskarens egna knep för längre liv
En åldersforskare är upptagen av hur vi kan leva längre och friskare, men vad gör en sådan forskare för att bekämpa sitt eget åldrande? Det här är vad en gör. Ett långt liv sitter i generna, men fem år står på spel. En studie visar att det som flyttar fram gränsen för hur länge vi …

Vanligt med kognitiva och fysiska förbättringar senare i livet
Den mest populära myten om åldrande är kanske att allt försämras, en ny studie visar dock att många människor faktiskt förbättras med åldern. Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskning visar att flera av våra viktigaste mentala förmågor når sin topp först i medelåldern och att personer i 40- och 50-årsåldern är bäst på …
Tonåren är en period då många unga upplever stark oro, stress och känslomässig turbulens. Men enligt Matti Cervin, psykolog och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, är ångest långt ifrån ovanligt – och i många fall ett naturligt inslag i utvecklingen.
Vaksamhet ingår
”Vi är inte skapta för att må bra”, säger han och förklarar att människans överlevnad historiskt har byggt på vaksamhet och förmåga att känna oro inför hot som ännu inte är närvarande.
”Den här mekanismen är en del av varför unga ofta reagerar känsligare på stress”, säger han till Vetenskap & Hälsa, som refereras av forskning.se.
Läs mer: Egenföretagare – så skyddar du din hälsa (E55)
Under tonåren sker omfattande förändringar i både kropp och hjärna samtidigt som kraven i skolan, samhället och det sociala livet ökar. Matti Cervin betonar att nedstämdhet, självtvivel och ångest inte behöver vara tecken på sjukdom, utan kan vara ett normalt led i mognadsprocessen.
Ångest kan sägas likna rädsla, men det skiljer sig genom att den är kopplad till något som inte händer här och nu. Människan har en unik förmåga att föreställa sig framtida hot, vilket också gör oss mer sårbara för upplevd oro.
När ångesten blir så stark att den hindrar en ung person från att gå till skolan eller delta i vardagslivet kan den däremot utvecklas till ett ångestsyndrom, som social fobi eller specifika fobier.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Vill skapa trygghet
Matti Cervin förklarar att även tvångssyndrom, OCD, ofta tar avstamp i mänskligt beteende. Vi har alla ritualer som skapar trygghet. Samma kaffekopp, samma plats i klassrummet.
Men när dessa ritualer tar överhand och styr livet blir de problematiska. Effektiv behandling handlar om att gradvis utsätta sig för det som väcker obehaget utan att följa tvångshandlingen.
Genetik spelar också en betydande roll. Tvillingstudier visar att 30–50 procent av risken för att utveckla ångestsyndrom kan kopplas till arv, men någon enskild ”ångestgen” finns inte. Den vanligaste åldern då det första ångestsyndromet uppstår är omkring 14 år, och tonårsflickor har något högre risk än pojkar.
Läs mer: Notan skyhög för psykisk ohälsa (E55)
För att förstå vilka barn som riskerar att utveckla psykiatriska problem leder Cervin nu en omfattande studie där 600 barn följs från nio års ålder under tre års tid. En grupp får förebyggande stödinsatser för att stärka relationen till föräldrarna. Målet är att se om utvecklingsbanor går att påverka. Målet är att förbättra behandlingar.
Viktig gåta att lösa
”Det är viktigt att lösa gåtan kring varför bara vissa utvecklar ångestsyndrom”, säger han.
Framgångsrika behandlingar finns redan i form av KBT och SSRI-preparat. men fortfarande vet forskare inte varför preparaten fungerar för vissa och inte för andra.
SSRI höjer nivån av signalsubstansen serotonin i hjärnan genom att blockera återupptaget av serotonin i nervcellerna. När mer serotonin finns tillgängligt kan det exempelvis minska lindra depression.

Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
Senaste nytt

Så kan världsläget påverka din ekonomi just nu

1,9 miljoner pensionärer kan påverkas av Bank-id:s nya krav

Våren är här i nästan hela Sverige

Förslag: Gräns på 10 000 kronor för kontanthandel
