Tusentals äldre får vänta på hjälp – kommuner bryter mot lagen

Kostnaden flyttas till familjen

När stödet dröjer hamnar ansvaret ofta hos anhöriga. Det kan handla om att täcka upp med praktisk hjälp, men också om direkta kostnader.

I vissa fall anlitas privat omsorg. I andra går en familjemedlem ner i arbetstid för att finnas till hands. Det påverkar både inkomster och långsiktigt sparande.

För den äldre själv kan väntan innebära ökade utgifter för sådant som annars hade ingått i omsorgen, samtidigt som hälsan riskerar att försämras.

Ett problem som växer

Trycket på äldreomsorgen väntas öka ytterligare. Antalet personer över 85 år stiger snabbt, samtidigt som många kommuner redan har svårt att möta dagens behov.

SPF Seniorerna har länge pekat på bristerna och efterlyst tydligare prioriteringar.

Flera bedömare beskriver situationen som strukturell snarare än tillfällig. Det handlar inte om enstaka avvikelser, utan om ett återkommande mönster.

Vad du kan göra som anhörig

För den som har en närstående i behov av omsorg blir det viktigt att agera tidigt. Att följa upp beslut, ställa frågor och dokumentera väntetider kan göra skillnad.

Det kan också vara klokt att se över ekonomiska marginaler och alternativa lösningar, åtminstone på kort sikt. I vissa lägen blir det nödvändigt att komplettera med privata insatser.

Faktaruta, när kommunen dröjer

• Beslut om äldreomsorg ska verkställas utan dröjsmål
• Väntetider över tre månader ska rapporteras till IVO
• Kommuner kan få betala särskilda avgifter vid förseningar
• Anhöriga får ofta ta ett större ekonomiskt och praktiskt ansvar
• Brist på platser i särskilt boende är en vanlig orsak
• Antalet äldre ökar snabbt, vilket ökar trycket på systemet

Utvecklingen sätter ljuset på en central fråga i välfärden. När beslut inte omsätts i praktiken förskjuts ansvaret, från det offentliga till individen och familjen.

Källa: Tidningen Senioren nr 3, april 2026

Läs även: Pensionsmyndighetens kritik mot bankers spartips: Skrämmer unga – E55