De började jobba tidigt – ändå kan 60-talisterna behöva vänta med pensionen

Det här gäller för 60-talisterna

Den gamla föreställningen om 65 år som en fast pensionsålder stämmer inte längre. Sedan 2026 finns en riktålder i det svenska pensionssystemet. Den följer utvecklingen av medellivslängden och påverkar bland annat när olika delar av den allmänna pensionen kan tas ut.

För personer födda 1960 till 1965 är riktåldern fastställd till 67 år. Men tidigaste ålder för att ta ut inkomstpension och premiepension skiljer sig mellan årskullarna.

Den som är född 1960 kunde börja ta ut inkomstpension och premiepension vid 62 års ålder. För personer födda 1961 och 1962 är motsvarande ålder 63 år. Den som är född 1963 eller 1964 får vänta till 64 års ålder.

Riktåldern har också betydelse för grundskyddet. För årskullarna 1960 till 1964 kan garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg tidigast bli aktuella från 67 års ålder.

Ett extra arbetsår kan ge tusenlappar

Det finns ett tydligt ekonomiskt skäl till att arbeta längre för den som har möjlighet.

Så länge du arbetar fortsätter du normalt att tjäna in till den allmänna pensionen. Väntar du dessutom med att börja ta ut pensionen ska det intjänade pensionskapitalet fördelas över färre återstående år.

Pensionsmyndigheten använder typexempel för att visa hur stor skillnaden kan bli. Den exakta effekten varierar beroende på bland annat lön, tidigare pensionsintjänande, tjänstepension och när pensionen börjar tas ut.

Det innebär att ett extra år på jobbet kan få märkbar betydelse för den framtida ekonomin, men samma lösning passar inte alla.

Alla har inte samma möjlighet att jobba längre

Här finns också en av pensionsfrågans stora konflikter. Att människor i genomsnitt lever längre innebär inte automatiskt att alla kan stanna lika länge i arbetslivet.

Förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan den som har ett fysiskt tungt arbete och den som har ett yrke som är lättare att fortsätta med högre upp i åldrarna.

Pensionsmyndighetens statistik illustrerar skillnaderna. Under 2025 fanns universitetslärare, läkare och andra akademikeryrken bland grupperna med högst genomsnittlig pensioneringsålder. För män låg fysiker och kemister högst, på drygt 67 år.

Arbetsmiljö, hälsa och möjligheten att anpassa arbetet får därför stor betydelse när arbetslivet förlängs.

Ett långt arbetsliv blir längre

För dagens 60-talister innebär det att slutet på arbetslivet ser annorlunda ut än det gjorde när de själva började arbeta.

Att arbeta ytterligare något år kan ge en högre pension för den som kan och vill. Men när arbetslivet förlängs blir också en annan fråga allt viktigare: Inte bara hur länge vi förväntas arbeta, utan vilka möjligheter människor faktiskt har att göra det.

Källor: Pensionsmyndigheten: Pensionsåldrar och arbetslivets längd 2026 samt Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension? och tyska tidningen Focus

Läs mer: Så mycket tjänar svenskarna i olika åldrar – E55