Det här är vad europeiska pensionssystem behöver

Återspeglar inte demografin

Eftersom de flesta av Europas fördelningssystem utformades när demografin såg helt annorlunda ut måste de anpassas så att de återspeglar nuvarande verklighet.

Vi accepterar det här inom andra områden som exempelvis utbildning, men när det blir tal om att justera pensionsåldern demonstrerar tusentals människor i Paris, Madrid och Bryssel.

Demografiska förändringar är förutsägbara och deras kostnader är mätbara, de politiska verktyg som behövs för att hantera konsekvenser av dem finns redan.

Men pensionsreformer faller ihop när de kolliderar med vallöften och möts av misstro från allmänheten.

Inte bara pensionsåldern

Javier Díaz Giménez och Julián Díaz Saavedra föreslår en flerdimensionell strategi som tar itu med både utgifter och avgifter och kompenserar dem som initialt påverkas av reformerna, istället för att bara titta på en sak, som pensionsåldern.

De skriver i The Conversation att Spanien fungerade som deras fallstudie, men att deras lärdomar gäller för många europeiska länder.

De menar att en del av lösningen är att införa nya automatiska justeringsmekanismer, eller regler, som anpassar pensionerna efter förändrade demografiska och ekonomiska förhållanden.

Sådana mekanismer skulle göra pensionssystemen mer förutsägbara och trovärdiga, och minska systemens beroende av tillfälliga reformer som ger politiska svårigheter.

De två forskarna föreslår också att de arbetstagare och pensionärer som drabbas hårdast av sänkta pensioner kompenseras genom en engångsöverföring av pengar från staten till hushållen.

Fem grundläggande delar

Javier Díaz Giménez och Julián Díaz Saavedra menar att för att pensionsreformer ska fungera bör de vila på fem grundstenar.

En hållbarhetsfaktor som anpassar beloppet i pensionerna till den förväntade livslängden som gäller för den grupp arbetstagare som går i pension, vilket i praktiken innebär att yngre med längre förväntad livslängd för lägre pension, något som skapar incitament att förlänga arbetslivet.

En automatisk justering som uppdaterar pensioner för att garantera systemets ekonomiska hållbarhet, många pensionssystem uppdaterar i dag pensionerna med hjälp av konsumentprisindex, vilket forskarna inte tycker är hållbart.

En beräkning av pensioner ska göras på de avgifter som betalats in under hela arbetslivet.

En maximal pension ska finnas så att höginkomsttagare betalar in mer i systemet utan att i gengäld få högre pensioner.

En engångskompensation ska erbjudas för de arbetare och pensionärer som förlorar på dessa reformer. 

Javier Díaz Giménez och Julián Díaz Saavedra menar att dessa åtgärder tillsammans inte bara förbättrar pensionssystemens ekonomiska hållbarhet, utan även uppmuntrar till eget sparande och längre arbetsliv.

Läs mer på E55: Pensionssystemet urholkas – värst för kvinnor och äldre