Människor som stängs ute från arbetslivet i förtid förlorar tusenlappar i pension och för samhället kostar denna åldersdiskriminering flera miljarder.


Mest läst i kategorin
På senare år har flera reformer införts för att stimulera människor att jobba längre, exempelvis har åldersgränsen för hur länge du har rätt att ha kvar din anställning höjts, lägre skatt på arbete efter uppnådd riktålder har införts och arbetsgivaravgifter har sänkts, det skriver Dagens Industri.
Trots det här är många arbetsgivare ovilliga att anställa äldre personer och i flera branscher kallas inte ens personer som är över 50 eller 60 år till en anställningsintervju.
ANNONS
Den perfekta helgen börjar på prisbelönade Jacy’z. Boka din hotellvistelse här
Ett samhällsproblem
Enligt Mattias Munter, pensionsekonom på försäkrings- och sparbolaget Skandia tyder forskning på att produktiviteten bevaras långt upp i åldrarna, och till och med ökar hos akademiker i takt med åldern.
”Trots det finns tyvärr en utbredd bild av att äldre som grupp har svårt att lära nytt. När ålderismen leder till att de som vill och kan jobba längre inte får göra det blir detta ett samhällsproblem. Ett samhällsproblem som dessutom sänker pensionerna ytterligare”, säger han i ett pressmeddelande från Skandia.
Den som kan jobba något år längre än pensionsåldern får sin pension höjd med tusenlappar, men alla får inte chansen att göra det.
I Sverige tar det dubbelt så lång tid för en arbetslös 55–74-åring att få jobb som det tar i våra grannländer Danmark och Norge.
Senaste nytt
Ålderism och diskriminering
”Ålderism är kanske den mest förbisedda formen av diskriminering. Här behövs attitydförändringar på bred front men som individ också en medvetenhet om behovet att hålla sig nyfiken och relevant för att ge sig själv de bästa möjligheterna att jobba fram till riktåldern för pension”, säger Mattias Munter i Skandias pressmeddelande.

I somras gjorde Novus en undersökning på uppdrag av SPP och den visade att var sjätte vuxen svensk upplevt åldersdiskriminering, bland 50–64-åringar svarade nästan en fjärdedel, 24 procent, att de upplevt det.
Undersökningen visar också att mer än var tredje svensk, 35 procent, ser ålder som det största hindret för att få jobb.
Det här gör att allt fler går från arbetslöshet till pensionering, enligt SPP:s beräkningar tar 18 procent av de arbetslösa i åldern 61 till 64 år ut sin allmänna pension när de blir 63 på grund av att de inte får jobb.
En av tio har redan gått i pension tidigare än den allmänna pensionsåldern på grund av att de blivit arbetslösa.
Läs mer på E55: Åldersdiskriminering – vi förlorar både erfarenhet och miljarder
Förlorar flera tusen
För de individer som drabbas av den här åldersdiskrimineringen och måste ta ut sin pension innan de nått riktåldern för pension blir det en dyr pensionssmäll.
SPP:s beräkningar visar att pensionen kan bli 9 000 kronor lägre varje månad för en medelinkomsttagare som tar ut pensionen vid 63 i stället för vid 67, som nästa år är riktåldern.
Det innebär, förutom ett stort kompetenstapp för arbetsgivare, en samhällsförlust på 11 miljarder kronor i BNP varje år till och med år 2027.
”Vi pratar om kompetensbrist, men ignorerar den kompetens som redan finns. Ålderism är inte bara ett attitydproblem, det är ett systemfel”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, i ett pressmeddelande från SPP.
Enligt henne visar sig ålderismen på olika sätt i olika bnranscher.
”I branscher som marknadsföring, kommunikation, tech och media finns ofta en stark norm kring ungdomlighet där man förväntas vara ’hungrig’, ’snabbrörlig’ och ’nyskapande’. Det kan göra det svårare för äldre att få gehör, oavsett kompetens”, säger hon till Di.
De beräknade samhällskostnaderna för åldersdiskriminering innefattar bland annat uteblivna skatteintäkter och pensionsavgifter.
”Samhällskostnaden för att stänga ute seniorer från arbetsmarknaden uppgår till 70 miljarder kronor varje år, enligt en rapport från Pluskommissionen. Det är ett pris vi knappast har råd att fortsätta betala”, säger Mattias Munter i Skandias pressmeddelande.
Han säger att två extra år på arbetsmarknaden med gradvis nedtrappning av arbete höjer pensionen med flera tusen kronor i månaden efter skatt.
Räkneexempel
Enligt ett exempel får en privatanställd tjänsteman född 1975 en total pension före skatt på nästan 58 000 kronor vid pensionsuttag från riktåldern, som antas vara 68 år. Tjänstemannens slutlön vid pensionering antas vara 69 200 kronor.
Om tjänstemannen i exemplet i stället jobbar två extra år, med en nedtrappning till 75 procent det första året och 50 procent det andra året, ökar pensionen till 67 300 kronor, vilket ger en cirka 5 000 kronor mer i pension efter skatt.
En regionanställd med en slutlön på 57 800 kronor vid 68 års ålder som gör motsvarande förlängning av arbetslivet får en total pension på nästan 52 000 kronor före skatt, vilket är förbättrad bruttopension med 6 600 kronor.
”Det rör på sig i frågan, och exempelvis kommun- och regionanställda saknar numera en övre gräns. Samtidigt är det inte några år extra med inbetalningar som gör den stora skillnaden, det är istället effekten av att man väntar med att ta ut pension”, säger Mattias Munter till Di.
Läs mer på E55: Rapport: Så mycket tjänar du på att jobba över 65

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet









