Fällan som kan sänka pensionen – och kritiken mot avdraget

”Många pensionärer har dåligt samvete i onödan”

Men all pension handlar inte om siffror. Det handlar också om känslor. 

Enligt en undersökning som News55 rapporterar om uppger drygt var fjärde svensk att de har dåligt samvete när de tänker på sin pension.

Samtidigt bygger mycket av oron på missuppfattningar. Många tror exempelvis att man måste göra aktiva och avancerade val för att få en rimlig pension – men så är sällan fallet. 

“Om man tror att man måste välja och vara aktiv för att få en bra pension är det inte konstigt att man känner dåligt samvete”, säger Ebba Lagersten, pensionskommunikatör på AMF.

En annan vanlig missuppfattning gäller kostnader. Traditionell försäkring, som ofta är förvalet inom tjänstepensionen, uppfattas av många som dyr. I själva verket är den ofta billigare än fondförsäkring. För vissa kan avgiftsskillnaden handla om tiotusentals kronor över tid.

Så mycket pengar behöver du som pensionär 2026

Vidare till vardagsekonomi. 

Hur mycket pengar behöver man egentligen för att få vardagen att gå ihop som pensionär? Det har E55 gått igenom tillsammans med tjänsten Min pension.

Enligt beräkningarna får de flesta pensionärer 2026 en pensionsökning som är högre än inflationen. I genomsnitt handlar det om mellan 110 och 900 kronor mer i månaden efter skatt. Trots det är marginalerna små för många.

Min pension delar in ekonomin i tre nivåer: bas-, medel- och pluspensionär. För baspensionären – ofta ensamstående och med låg pension – är utrymmet efter nödvändiga utgifter omkring 2 000 kronor i månaden, räknat på en sammanlagd inkomst på 19 600 kronor i månaden. Här är bostadstillägg och garantipension ofta avgörande.

Medelpensionären (21 500 kronor i månaden) har något större svängrum, medan pluspensionären – med runt 40 000 kronor i pension före skatt – har helt andra möjligheter. 

Kritiken mot pensionsavdraget: ”De äldsta har det tuffast”

Samtidigt har ett tekniskt begrepp seglat upp i debatten: den så kallade 1,6-procentaren. Enligt Nyheter24 handlar det om ett pensionsavdrag som gör att inkomstpensionen är relativt hög i början – men halkar efter löneutvecklingen år för år.

Effekten blir tydlig först längre fram i pensionärslivet. Kritiker menar att det bidrar till att de äldsta pensionärerna får det allt tuffare ekonomiskt.

SPF Seniorerna vill se förändringar i systemet och pekar på att många inte ens känner till hur avdraget fungerar. Pensionsmyndigheten svarar i sin tur att informationen kan bli tydligare. 

När blir man fattigpensionär?

Och när pensionen inte hänger med – eller när grundskyddet dröjer – blir nästa fråga svår att komma runt: när räknas man egentligen som fattigpensionär?

Enligt en artikel i News55 riskerar fler äldre att hamna under EU:s gräns för relativ fattigdom, som för ensamstående pensionärer ligger på runt 15 600 kronor i månaden efter skatt.

Enligt pensionsekonomen Trifa Chireh är ett tydligt tecken på ekonomisk utsatthet när hela, eller nästan hela, pensionen består av garantipension och andra delar av grundskyddet. Det innebär att den inkomstgrundade pensionen är så låg att den inte räcker till fasta kostnader som hyra och mat.

Samtidigt visar statistik från Pensionsmyndigheten att allt fler fortsätter arbeta efter 65 års ålder. När riktåldern för garantipension och bostadstillägg höjts till 67 år har både sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet ökat bland äldre. För många handlar det dock inte om valfrihet, utan om att få ekonomin att gå ihop.

Läs också: Rådet: Gör av med din pension – snart kan det vara för sent. Realtid