Sedan det nya pensionssystemet infördes år 2003 är det många fler som tar ut sin pension senare och förlänger sitt arbetsliv.


Mest läst i kategorin
Medellivslängden i Sverige har ökat under lång tid, men pensionsåldern var länge oförändrad, vilket har skapat problem både för pensionssystemet och för andra välfärdssystem.
Det är anledningen till att riksdagen beslutade om höjda åldersgränser i pensionssystemet och närbelägna trygghetssystem, ändringar som trädde i kraft 2023.
I en ny rapport har Pensionsmyndigheten studerat vilka typer av inkomster människor i olika åldrar har innan de börjar ta ut sin pension.
Myndigheten har gjort det för att se vilka konsekvenser de höjda åldersgränserna i pensionssystemet har fått. Analysen har bland annat gjorts med hjälp av data från månatliga arbetsgivardeklarationer.
Fler tar ut pension senare
Pensionsmyndighetens rapport visar att personer som föddes på 1950-talet oftare tar ut pension senare i livet än personer som föddes på 1940-talet.
”Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna tar ut pension senare och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna än 40-talisterna. Det främsta skälet är politiska beslut om höjda pensionsåldrar och utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv, säger Stefan Granbom, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
I dag är det 20 procent fler 65–69-åringar som arbetar än det var år 2003, sysselsättningen i den åldersgruppen har ökat från 14 till 34 procent.
Rapporten visar att drygt var tredje person, eller 36 procent, förra året hade lön som huvudsaklig inkomst vid 65 års ålder.
Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med 2022, då 29 procent av 65-åringarna hade lön som huvudsaklig inkomst.
Samtidigt har andelen 65-åringar med allmän pension som huvudinkomst minskat från 68 procent år 2022 till 47 procent år 2024.
Senaste nytt
Inne i ett stort skifte
Enligt rapporten är en viktig anledning till det här att den ökande medellivslängden nu lett till att pensionsåldrarna successivt höjs.
”Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt”, säger Stefan Granbom i pressmeddelandet.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten säger att hon tror att vi är inne i ett jättestort skifte där fler kommer stanna kvar på sina arbetsplatser längre, det skriver TV4.

Jobbonärer
Det här har till och med gett oss ett nytt ord, jobbonär, alltså någon som efter att ha nått pensionsåldern både jobbar och tar ut pension.
”Det här kan vara ett sätt för många att orka och vilja jobba lite längre upp i åldrarna”, säger Monica Zettervall till TV4.
Hon menar att det kan vara ett mjukare sätt att gå i pension.
”Många tycker att det är jobbigt att gå från heltidsjobb till heltidspensionär, det är en väldigt mental stor omställning för många. Forskning visar också på att det är bättre att få en mjukare övergång från arbetslivet till pensionärslivet. Jobbonärerna vill jobba lite utifrån sina egna förutsättningar och de uppger helt enkelt att de tycker det är kul och de trivs på jobbet”, säger hon till TV4.
Läs mer på E55: Hur mycket pengar behövs för att ta ut pension ett år tidigare

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet











