Det som oroar många kring pensionen visar sig vara ett falskt hot. Samtidigt kämpar många pensionärer med att få pengarna att räcka – trots ett helt arbetsliv i ryggen.


Varje vardag kastar E55 ljus över det senaste dygnets pensionsnyheter. Den här gången handlar det bland annat om deltidsarbete, stora skillnader i pension, det orange kuvertet och höga levnadskostnader.
Det verkliga hotet mot pensionen
I en uppmärksammad artikel hos Dagens PS slås ett seglivat påstående i bitar: att vab-dagar kraftigt skulle urholka pensionen.
Visst påverkar vab både lönen och pensionsavsättningarna. Men enligt både Pensionsmyndighetens beräkningar och flera sparekonomer är effekten på den framtida pensionen liten. För en medelinkomsttagare som vabbar tio dagar per år under tolv år handlar det om runt 43 kronor mindre i allmän pension per månad.
Det som däremot slår hårt är långvarigt deltidsarbete. Eftersom pensionen bygger på livsinkomsten får flera år på 75 eller 80 procent betydligt större konsekvenser än tillfällig frånvaro. Enligt beräkningar från SPP kan sex år på 80 procent innebära över 100 000 kronor mindre i pensionsavsättningar.
Så mycket får svenskarna i pension
Hur ser det då ut när pengarna faktiskt ska betalas ut? News55 har sammanställt de senaste siffrorna från Pensionsmyndigheten.
Den genomsnittliga allmänna pensionen ligger idag på cirka 17 100 kronor i månaden före skatt.
Men skillnaderna är stora.
Kvinnor får i snitt 15 900 kronor medan män får 18 600 kronor. När tjänstepension och privat sparande räknas in ökar beloppen – men könsgapet består.
År 2024 motsvarade kvinnors totala pension bara 74 procent av männens. Förklaringen är välkänd: lägre livsinkomst, fler deltidsår och svagare tjänstepension. Trots politiska ambitioner om jämställda pensioner är skillnaderna alltså fortfarande påtagliga.
Nu får miljoner svenskar nytt besked om pensionen
Det går knappast att skriva om pensionen i februari utan att nämna det orange kuvertet. Under februari, och mars, får nämligen över 6,2 miljoner svenskar sitt pensionsbesked. Det rapporterar Dagens PS.
Det klassiska kuvertet skickas numera till största delen digitalt. Drygt 83 procent får sitt besked via digital brevlåda. Innehållet är detsamma, men den digitala versionen ger fler möjligheter: prognoser, samlad bild av pensionen och jämförelser mellan olika uttagsåldrar.
I år har dessutom startsidan hos Pensionsmyndigheten gjorts om. Informationen anpassas tydligare efter ålder och det ska vara enklare att se både allmän pension och tjänstepension på ett ställe. För den som redan är pensionär finns en särskilt anpassad vy.
Läs mer om detta hos E55.

Lägre skatt och högre pension – därför jobbar fler vidare
Vidare till arbetande “pensionärer”.
Allt fler väljer nämligen att arbeta även efter att pensionsåldern passerats. Enligt siffror som Nyheter24 lyfter fram var över 230 000 personer mellan 65 och 74 år fortfarande sysselsatta under 2025.
Skälen är flera. Dels ger arbete fler pensionsrätter. Dels är skatten på lön lägre än på pension – särskilt efter 67 års ålder, då både jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget förstärks.
Pensionsmyndigheten konstaterar i rapporten Pension och skatt 2026 att det i många fall är mer lönsamt att arbeta vidare än att ta ut pension tidigt. Genom att kombinera arbete och pension – och justera uttagen – kan man undvika onödigt hög skatt och förbättra helhetsekonomin.
Pensionen räcker inte – pensionärer tvingas tillbaka
Vi avslutar dagen med höga levnadskostnader och låga pensioner.
Det är nämligen långt ifrån alla som jobbar vidare av lust. Ytterligare en artikel hos Dagens PS visar hur ekonomin tvingar pensionärer tillbaka till arbetsmarknaden.
I USA uppger varannan pensionär att de har börjat arbeta igen för att pengarna inte räcker. Liknande tendenser syns även i Sverige. Höga levnadskostnader, inflation och svag börsutveckling pressar pensionerna och tvingar pensionärer tillbaka i arbete.
Problemet är att arbetsmarknaden inte alltid är välkomnande.
Läs också: 50 000 kronor i månaden delar pensionsspararna. Realtid
ANNONS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.




