Lägre barnafödande ger lägre pension – handlar om flera tusen

Påverkar pensionssystemet

Utvecklingen med ett barnafödande långt under reproduktionsnivån samtidigt som befolkningen blir allt äldre kan på sikt kan få stora konsekvenser för pensionssystemet och för den enskilda.

Rapporten analyserar vad utvecklingen kan innebära för pensionerna, arbetsmarknaden och samhällsekonomin i stort.

SPP:s rapport Minskat barnafödande och dess effekt på pensionen utgår från regeringens utredning En framtid med barn och fördjupar sig i hur pensionssystemet kan påverkas av olika demografiska scenarier.

Beräkningarna i rapporten visar att om det låga barnafödande blir varaktigt kan det leda till lägre indexering i den allmänna pensionen, lägre ekonomisk tillväxt och svagare kapitalavkastning i premie- och tjänstepensionen.

11 000 kronor i månaden

För en person med medianlön kan det i det mest negativa scenariot innebära att den totala pensionen minskar med cirka 28 procent, vilket motsvarar ungefär 11 000 kronor i månaden.

Lägre ekonomisk tillväxt och svagare kapitalavkastning kan påverka tjänstepensionen och i det mest negativa scenariot minskar den med cirka 3 000 kronor per månad, jämfört med ett scenario där barnafödandet är som i dag.

”Det här handlar inte om att värdera människors livsval, utan om att förstå hur pensionssystemet påverkas när befolkningen åldras och färre arbetar i förhållande till antalet pensionärer. Vad som kan uppfattas som en långsiktig utveckling får tydliga effekter på både tillväxt och pensionsnivåer”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, i ett pressmeddelande.

Behöver spara mer

För att kompensera för pensionsbortfallet i det mest negativa scenariot skulle det behövas ett betydligt större sparande än i dag.

Enligt rapportens beräkningar krävs ett extra privat sparande som motsvarar ungefär 8 procent av lönen, för en medianlöntagare motsvarar det cirka 3 800 kronor i månaden.

Ett alternativ till det skulle kunna vara att höja avsättningen till tjänstepensionen från 5 procent till cirka 13 procent av lönen.

”För många individer är det svårt att kompensera ett sådant bortfall enbart genom eget sparande. Därför behöver vi prata mer om hur pensionssystemet, arbetsmarknaden och tjänstepensionerna kan göras mer robusta i en verklighet där befolkningen inte växer på samma sätt som tidigare”, säger Shoka Åhrman i pressmeddelandet.

Svagare skattebas

Enligt SPP:s rapport kan ett varaktigt lägre barnafödande leda till färre personer i arbetsför ålder, ökad arbetskraftsbrist, högre kostnader för arbetskraft och större behov av produktivitetshöjande investeringar.

”Det finns ingen enskild lösning, men det är tydligt att framtidens pensioner avgörs av hur många som arbetar och hur länge. Migration kan dämpa utvecklingen, men inte ersätta den. I grunden handlar det om att systemet blir mer sårbart när befolkningen inte längre växer”, säger Shoka Åhrman i pressmeddelandet.

Utvecklingen innebär att tjänstepensionen kan bli ett allt viktigare verktyg för arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetare.

Utvecklingen kan innebära en svagare skattebas, högre tryck på välfärden och ökat behov av att anpassa pensionssystemet till en åldrande befolkning.

”Sjunkande födelsetal är inte nödvändigtvis ett problem i sig. Problemet uppstår om våra system är byggda för befolkningstillväxt men möter stagnation eller minskning. Frågan är därför inte hur vi styr människors familjebeslut, utan hur vi bygger robusta system för en ny demografisk verklighet”, säger Shoka Åhrman i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Dråpslaget: Det har aldrig fötts så få barn som år 2024

Läs mer på Dagens PS: Svenskar dumpar barnafödandet – har inte råd

Läs mer på Realtid: Sveriges befolkning växer – men allt färre föds