Medan debatten om pensionsgasen går på högvarv betalas närmare 56 miljarder kronor ut till pensionsspararna. Och pensionärerna? Ja, de jobbar på.


Mest läst i kategorin
Det händer grejer på pensionsfronten. Stora pengar betalas ut till pensionärer, pensionssystemets nya ”gas” ifrågasätts från flera håll medan medan statistiken visar att fler svenskar jobbar längre.
Här sammanfattar vi det senaste dygnets viktigaste pensionsnyheter.
56 miljarder i tidig julklapp till pensionärerna
På fredag den 5 december sätts närmare 56 miljarder kronor in på pensionsspararnas konton, enligt uppgifter från Dagens PS.
Det handlar om årets premiepensionsrätter som nu fördelas ut i de fonder som varje sparare själv valt eller i statens förvalsalternativ AP7 Såfa, ofta kallad ”soffliggarfonden”.
Men dessa miljarder är bara en mindre del av årets totala pensionsinbetalningar. Redan tidigare under året har 353 miljarder kronor betalats in till inkomstpensionen. Därtill har arbetsgivarna satt av omkring 320 miljarder kronor i tjänstepensionspremier.
Totalt hamnar årets samlade pensionsinbetalningar på cirka 729 miljarder kronor.
I snitt bokförs 58 042 kronor per person till inkomstpensionen för 2025, vilket är en ökning jämfört med i fjol. Totalt berörs omkring sex miljoner pensionssparare.
Senaste nytt
Pensionsgasen får hård kritik: ”Regeringen fegar ur”
Samtidigt pågår, fortfarande, en intensiv debatt om den nya ”pensionsgasen” – den utbetalningsmekanism som ska motverka den så kallade bromsen som tidigare hållit nere pensionerna när systemets ekonomi varit svag.
Men pensionärsorganisationen PRO är allt annat än nöjd. I ett remissvar som News55 tagit del av kallar organisationens pensionsexpert Joel Stade förslaget ”ett svek”.
”Regeringen fegar ur och sätter kravet för gasen så högt att det knappt blir några pengar”, säger han i en intervju.
Enligt regeringens egna beräkningar väntas gasen ge en snittpensionär cirka 4 kronor mer i månaden år 2027 – samtidigt som garantipensionen sänks med runt 2 kronor. Effekten blir alltså marginell, menar PRO, som i stället vill se höjd pensionsavgift för att få upp pensionerna på riktigt.
PRO varnar också för att många som jobbat i låginkomstyrken hela livet riskerar att hamna strax över grundskyddet – trots 40-45 års arbete. Mest utsatta är ofta ensamstående kvinnor med deltidsarbete och låg lön.
Mer om kritiken går att läsa hos E55.

Jobba längre ger tydlig effekt
Mot ovanstående bakgrund är det inte helt märkligt att fler väljer att jobba längre.
Pensionsbolaget Alecta har under dagen lyft att ett extra arbetsår kan ge mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension per månad – livet ut – för en person med medelinkomst.
Effekten beror på flera saker: Man fortsätter tjäna in pension, pensionen fördelas på färre år när den väl tas ut och skatten sjunker kraftigt efter 67 års ålder tack vare högre jobbskatteavdrag och grundavdrag.
För den som arbetar vidare utan att ta ut pension kan skatten på lön bli så låg som runt 7 procent.
E55 har tidigare skrivit om hur länge du behöver jobba för att få en hyfsad pension. Det kan du läsa mer om här.
Allt fler stannar kvar i jobbet
Att fler väljer att jobba längre syns tydligt i statistiken från Statens tjänstepensionsverk, SPV. Bland statsanställda har antalet personer som är 65 år eller äldre i arbete ökat med hela 130 procent sedan 2019.
Efter att Las-åldern höjdes till 69 år 2023 har utvecklingen accelererat. I september 2025 arbetade cirka 2 100 statsanställda som fyllt 67 år eller mer – jämfört med drygt 100 år 2019.
Bakom utvecklingen ligger bland annat införandet av den så kallade riktåldern, som från och med 2026 är fastställd till 67 år. Den anger när pension bör tas ut för att motsvara tidigare generationers pensionsnivåer och styr även när garantipension och bostadstillägg kan börja betalas ut.
Det har E55 skrivit om tidigare.
Läs också: Nya hotet mot Hemnet: Kan drabba hela sektorn. Realtid

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.











