Den nya riktåldern för pension påverkar mer än att vi nu bör ta ut vår pension ett år senare. Lisa Laun, nationalekonom och expert på vårt pensionssystem tycker att den här förändringen borde ha gjorts tidigare.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 08 jan. 2026Publicerad: 08 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Åldersgränserna i pensionssystemet är kopplade till den nya rörliga riktåldern, som är baserad på statistik över livslängd och det gör normen för pensionsuttag nu flyttas fram ett år, från 66 till 67 år, det skriver Aftonbladet.
Riktåldern påverkar dock inte bara när vi bör ta ut vår pension, den påverkar mycket mer än så.
Förutom pensionsreglerna kopplas även sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, lagen om anställningsskydd och skatteregler till riktåldern.
Styr inte storleken
Lisa Laun är adjungerad professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och har tidigare på uppdrag av regeringen bland annat utrett pensionsavgiftens storlek.
”Riktåldern styr ju egentligen inte pensionens storlek. Den ska ses som ett riktmärke som signalerar vid vilken ålder det är rimligt att gå i pension om man vill ha ungefär samma nivå på sin pension som man fick vid 65 års ålder när det här systemet beslutades av riksdagen 1994”, säger hon till Aftonbladet.
Enligt henne är den stora effekten av det här att åldersgränserna för garantipension och de kringliggande socialsäkringssystemen framöver kommer höjas automatiskt i relation till livslängden.
ANNONS
Senaste nytt
Ett viktigt steg
Reformen innebär att de som är födda i mitten av 1960-talet tidigast kan ta ut sin allmänna pension när de är 64 år samt att de inte kan få bostadstillägg och garantipension förrän de är 67 år.
ANNONS
Lisa Laun tycker att det här är en viktig reform eftersom åldersgränserna har halkat efter då de inte har höjts på många år.
”Det är ett viktigt steg. Men kopplingen mellan pensionsnivåerna och den förväntade livslängden har funnits i systemet redan från start genom den automatiska justeringen av delningstalet. Det är bra att det här görs nu och att man samtidigt signalerar höjda åldersgränser även i kringliggande system”, säger hon till Aftonbladet.
Delningstalet
Justeringen av delningstalet fungerar genom att den intjänade pensionen delas med det så kallade delningstalet när pensionsuttaget påbörjas.
Delningstalet baseras huvudsakligen på den livslängd som beräknas återstå vid den aktuella åldern.
En 65-åring beräknas till exempel ha 21,4 år kvar att leva, vilket nästan är tre år mer än 2021, när de första utbetalningarna från dagens system gjordes.
Eftersom genomsnittsåldern för pensionsuttaget i princip är densamma har pensionerna urholkats när pengarna måste räcka allt längre.
”Blir intressant att se”
När åldersgränserna höjdes 2023 höjdes visserligen uttagsåldrarna något, men ny statistik från Pensionsmyndigheten visar att det framför allt är personer med låg inkomstgrundad pension som tar ut sin pension senare.
ANNONS
Det är helt logiskt eftersom även åldersgränserna för garantipensionen och de andra bidragsdelarna i grundskyddet höjdes.
”Det blir intressant att se om införandet av riktåldern framför allt kommer att påverka de som omfattas av grundskyddet och andra trygghetssystem eller om även andra grupper kommer att skjuta på sina uttag”, säger Lisa Laun till Aftonbladet.
Läs mer på E55: Dubbelsmocka om du tar ut pensionen innan riktåldern
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS