Pensionerna är för låga – det behövs för att höja dem

Det finns många undersökningar som visar att våra pensioner är för låga. En undersökning gjord av Länsförsäkringar visar att Pensionen inte räcker som förr och att många tvingas dra ned.

Den undersökningen visar att det för många innebär ett tydligt ekonomiskt skifte att bli pensionär och att sex av tio har behövt ändra sin ekonomi.

Den vanligaste anpassningen människor behöver göra när de blir pensionärer är att minska sin konsumtion, mer än var tredje pensionär har dragit ned på inköp av kläder och andra varor och nästan var fjärde har minskat på sina utgifter för resor och upplevelser.

En annan undersökning, som pensionärsorganisationen SPF Seniorerna låtit Verian göra bland 18- till 64-åringar, visar att det är många av dem som under det senaste året har behövt hjälpa en anhörig pensionär ekonomiskt.

Pensionen behöver höjas

Tidningen Dagens Arena har frågat Folksams pensionsexpert, Håkan Svärdman, om vad han tycker om dagens pensioner och om de behöver höjas. 

”Svaret är ett obetingat ja. Tanken är att en person med drygt 40 intjänande år med dagens medellivslängd ska få runt 60 procent av medelinkomsten i årlig pension. I dag kan vi tyvärr konstatera att det inte har blivit några 60 procent av inkomsten (slutlön) i allmän pension. Kompensationsnivån har istället fallit som en sten, visar Folksams beräkningar. Från i genomsnitt 61 till 43 procent av slutlönen de senaste 23 åren och därmed långt ifrån det givna löftet”, säger han till Dagens Arena.

Enligt honom har dagens pensioner blivit så här låga eftersom det var få blivande pensionärer som insåg att löftet om 60 procent hängde på att beräkningen utgick från den medellivslängd som gällde 1999, när nuvarande pensionssystem sjösattes.

Det här innebär att yngre personer, som har en längre förväntad livslängd, måste gå i pension senare i livet för att kunna få en pension som motsvarar 60 procent av slutlönen.

Han säger att 1999 fanns det en uttalad förväntan hos myndigheter och politiker om att informationsinsatser och det orange kuvertet skulle ändra allmänhetens pensionsbeteende så att det successivt anpassades till systemets villkor, men att den effekten uteblev.

”65-årsnormen för pensioneringen förblev orubblig. Mycket på grund av att det finns en verklighet som inte matchar pensionssystemets premisser. Många människor kan helt enkelt inte arbeta högre upp i åldrarna när kroppen säger ifrån”, säger Håkan Svärdman till Dagens Arena.