För de som närmar sig pensionsåldern är 67 år en siffra som ses som självklar. Men i takt med att pensionsåldrar höjs internationellt väcks frågor även här hemma. På E55.se har vi tidigare rapporterat om hur den riktålder som styr den svenska pensionsåldern successivt höjs i takt med ökad medellivslängd.


När svenska pensionärer följer utvecklingen kan parallellerna dras till den svenska modellen där riktåldern kopplas till livslängden. Vi på E55 har tidigare beskrivit hur pensionsåldern i Sverige steg till 67 år under 2023 och hur fler höjningar väntar när livslängden ökar. Den internationella trenden är tydlig. Allt fler regeringar ser över systemen för att säkra långsiktig finansiering.
Nu står det klart att ännu ett europeiskt land formellt har godkänt en höjning som gör att 67 år inte längre blir slutmålet för alla.
Beslutet som ändrar spelplanen
I Storbritannien har regeringen nu formellt godkänt att den statliga pensionsåldern ska höjas till 68 år mellan 2044 och 2046. I dag är den 66 år och ska enligt redan klubbade beslut höjas till 67 år mellan 2026 och 2028.
Men 67 år blir alltså inte en permanent gräns. För många som i dag är i 40 årsåldern eller yngre väntar en pensionsålder på 68 år.
Den exakta åldern avgörs av födelseår och kan kontrolleras via officiella prognoser.
Varför höjs pensionsåldern
Två huvudskäl ligger bakom beslutet.
För det första lever människor längre. Pensioner betalas därmed ut under fler år per individ än tidigare generationer.
För det andra har relationen mellan antalet yrkesverksamma och antalet pensionärer förändrats. Färre arbetar och betalar skatt per pensionär samtidigt som antalet äldre ökar.
Utan justeringar skulle kostnaderna för den statliga pensionen öka kraftigt.
Ekonomiska konsekvenser
Den fulla nya statliga pensionen i Storbritannien uppgår till motsvarande drygt 2 700 kronor per vecka. På ett år handlar det om över 140 000 kronor.
Om pensionsåldern höjs från 67 till 68 år innebär det att individen själv måste finansiera ytterligare ett års levnadskostnader innan den statliga pensionen betalas ut.
För den som saknar tjänstepension eller privat sparande kan det bli kännbart.
Skydd genom trippellåset
Samtidigt skyddas den brittiska pensionens nivå genom det så kallade trippellåset. Det innebär att pensionen varje år höjs med det högsta av inflation, löneökningstakt eller 2,5 procent.
Under senare år har detta gett tydliga höjningar.
Det betyder att även om utbetalningarna startar senare, har det veckovisa beloppet stärkts.
Hälsa och arbetsförmåga
En återkommande invändning mot höjd pensionsålder rör hälsa och arbetsmiljö.
Alla kan inte arbeta fysiskt eller psykiskt krävande jobb upp mot slutet av 60 års ålder.
Frågan är politiskt känslig och har tidigare lett till protester från grupper som upplevt att förändringar införts med för kort framförhållning.
En global trend
Storbritannien är inte ensam om höjd pensionsålder. Många industriländer har redan pensionsåldrar på 67 eller 68 år.
Utvecklingen speglar demografiska förändringar snarare än en enskild politisk linje.
För svenska pensionärer är signalen tydlig. Även om systemen skiljer sig åt visar trenden att pensionsfrågan är under ständig omprövning i takt med att befolkningen blir äldre.
Fakta: Pensionsålder i Sverige
- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension är 63 år
- Riktåldern för pension är 67 år
- Riktåldern kan höjas ytterligare i takt med ökad medellivslängd
- Garantipension betalas i dag ut från 66 år
Källa: Pensionsmyndigheten samt KeeperScoppicing
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Nya vägskylten med fem prickar förbryllar bilister i Sverige

Därför syns inte längre din allmänna pension på minpension.se

Läkarna varnar: Dolda hjärnsjukdomen missas ofta hos äldre

Många hjälper äldre föräldrar på fel sätt – det här kan banken stoppa
