En växande skara svenskar tvingas jobba längre för att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt växer oron – både bland dem som närmar sig pension och hos yngre generationer.
Matilda Habbe
Uppdaterad: 12 dec. 2025Publicerad: 12 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det händer mycket på pensionsfronten. Höjda åldersgränser, ett arbetsliv som förväntas bli längre än väntat och en arbetsmarknad där äldre ofta upplever sig bortsorterade.
Nedan följer en sammanfattning av det senaste dygnets pensionsnyheter.
Svårare att gå i pension vid 65
En ny statlig rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, som News55 rapporterar om, visar att höjda pensionsåldrar slår hårdast mot dem med svag ekonomi. När åldern för garantipension och bostadstillägg höjts från 65 till 66 år får många klara sig längre utan grundskydd.
“Det är framför allt personer med låg inkomst och beroende av garantipension som nu får svårare att gå i pension vid 65”, säger Andrea Berggren, utredare på ISF, till News55.
Enligt rapporten hade omkring 15 000 fler gått i pension vid 65 om reglerna inte ändrats – det har E55 skrivit om tidigare. Samtidigt är det bara cirka 1 500 fler som faktiskt arbetar längre. För många innebär förändringen i stället att man lever på sjukersättning, a-kassa eller sparade medel ett extra år.
ANNONS
Senaste nytt
Jobba längre – men till vilket pris?
Samtidigt som politiken driver på för ett längre arbetsliv visar en ny undersökning från Swedbank, som E55 rapporterar om under dagen, att tre av fyra svenskar över 55 år upplever hinder för att byta jobb. Fyra av tio menar att arbetsgivare inte vill anställa någon som närmar sig pension.
“Ska vi jobba längre måste arbetsmarknaden fungera även högre upp i åldrarna”, säger Swedbanks ekonom Madelén Falkenhäll.
ANNONS
Många hamnar i kläm: de har inte råd att gå i pension men får heller inget nytt jobb.
I slutändan kan det leda till ofrivillig, tidig pension, något som enligt beräkningar kan kosta mellan 3 000 och 5 000 kronor i månaden livet ut. För samhället handlar det om miljardbelopp i förlorade skatteintäkter och pensioner.
Riktåldern – viktigt att ha koll
Samtidigt har minPension försökt lära svenskarna lite mer om riktålder. Nödvändigt, kan tyckas, eftersom bara åtta procent känner till begreppet.
Enligt minPension är riktåldern, som införs från 2026, tänkt som en rekommendation för när pensionen bör tas ut för att motsvara tidigare generationers nivåer. För den som är född 1960-1966 är riktåldern satt till 67 år, och för yngre generationer ännu högre.
Riktåldern styr också när garantipension och bostadstillägg kan betalas ut. Däremot kan uttag av inkomst- och premiepension ske tidigast tre år före riktåldern. Hur tjänstepensionen fungerar varierar beroende på avtal – något många missar att kontrollera i tid.
Unga drömmer om tidig pension
Samtidigt drömmer Generation Z om tidig pension.
ANNONS
Enligt Dagens PS vill många unga amerikaner gå i pension redan vid 59, men räknar själva med att behöva jobba till runt 67. Bland unga svenskar är glappet ännu större. Här drömmer den yngre generationen om att sluta jobba vid 63. Ändå räknar man med att behöva jobba ända till 72, alltså nio år längre.
Experter pekar på att drömmen kräver tidigt och strukturerat sparande – något få prioriterar i dag.
Sex trender som formar pensionen framåt
Vi avslutar dagen med trender. En ny rapport från SPP, som News55 skriver om, pekar ut sex tydliga pensionstrender inför 2026.
Dit hör ett längre arbetsliv, fler jobbonärer, ökad ekonomisk oro och ett växande behov av rådgivning. Kvinnors pensionsgap – i snitt 30 procent lägre pension än mäns – består, samtidigt som många upplever pensionssystemet som svårt att förstå.
Läs också: Lågpristrenden fortsatt het: ”Syns ingen inbromsning”. Realtid
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS