Tre saker som lyckliga pensionärer har gemensamt

2. De har fler saker de verkligen vill göra

En av de tydligaste skillnaderna i Moss undersökning handlar om vad pensionärerna gör med sin tid. Han använder begreppet ”core pursuits” för aktiviteter som betyder mer än ett tillfälligt tidsfördriv och som deltagarna återkommer till med stort engagemang.

Pensionärerna i den lyckligare gruppen hade i genomsnitt 3,6 sådana aktiviteter. Bland dem som beskrev sig som mindre lyckliga var genomsnittet 1,9.

Det kan vara aktiviteter som resor, volontärarbete, musik, studier, idrott eller trädgårdsarbete. En slutsats Moss presenterar är att själva aktiviteten spelar mindre roll än att den engagerar och ger innehåll åt vardagen.

Siffrorna ska däremot inte läsas som att 3,6 fritidsintressen är någon vetenskapligt fastställd gräns för ett lyckligt liv. Undersökningen visar ett samband mellan meningsfulla aktiviteter och deltagarnas självrapporterade välbefinnande.

Det finns även svenskt stöd för betydelsen av en aktiv vardag. Folkhälsomyndigheten skriver i sin nya vägledning om äldres psykiska hälsa att meningsfulla och hälsofrämjande aktiviteter gynnar både fysisk och psykisk hälsa. Myndigheten lyfter bland annat fysisk aktivitet, kultur, natur, friluftsliv och möjligheten att fortsätta utvecklas när vardagen förändras.

3. Nära relationer fortsätter att spela stor roll

Den tredje skillnaden handlar om människor snarare än pengar. Pensionärerna i Moss lyckligare grupp uppgav i genomsnitt 3,6 nära relationer, jämfört med 2,6 bland de mindre nöjda. Med nära relation avses här personer som man känner förtroende för och kan dela både motgångar och positiva upplevelser med.

Folkhälsomyndigheten framhåller att sociala relationer och aktiviteter är viktiga för den psykiska hälsan. Kontakter med familj, vänner, bekanta och andra betydelsefulla personer kan ge gemenskap, glädje, trygghet och stöd, medan ensamhet och isolering kan påverka hälsan negativt.

När arbetslivet upphör kan det sociala nätverket dessutom förändras. Arbetsplatsen ger inte bara en inkomst utan ofta också vardagliga möten, rutiner och människor att prata med. Efter pensioneringen behöver delar av det sociala sammanhanget därför finnas på andra håll.

Börja innan sista arbetsdagen

De tre områdena skiljer sig åt, men har en sak gemensamt: De byggs vanligen upp över lång tid.

Pensionens storlek formas under ett helt arbetsliv. Nära relationer behöver underhållas, och aktiviteter som ska ge innehåll åt vardagen blir lättare att ta med in i pensionen om de redan har en plats i livet.

Moss rekommenderar därför att meningsfulla intressen utvecklas redan under 30-, 40- och 50-årsåldern. Hans undersökningar ska inte ses som en färdig formel för en lycklig pension, men de pekar på en fråga som lätt hamnar bakom pensionsprognoser och sparkapital: Vad ska livet efter jobbet faktiskt innehålla?

Källor: Wes Moss och Wes Moss om sociala relationer, Pensionsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, aktiv och meningsfull vardag samt sociala relationer

Läs även: Flytta utomlands som pensionär: Först bör du göra detta – E55

_ANNONS