Nu ser nordiska myndigheter över hur civilbefolkningen ska kunna flyttas snabbt och säkert vid ett väpnat angrepp.


Mest läst i kategorin
Efter årtionden av relativ trygghet har frågan om krigsevakuering åter hamnat högt på den säkerhetspolitiska dagordningen.
Bakgrunden är Rysslands brutala krigföring i Ukraina, där civila mål, energiförsörjning och infrastruktur systematiskt har attackerats.
Det här är den värsta bilen – för miljön – Dagens PS
För myndigheter i Nordens närområde har detta förändrat synen på risker och beredskap i grunden. Det skriver vg.
Nya riskbedömningar i fokus
Myndigheter arbetar nu med att identifiera vilka områden som skulle vara mest utsatta vid en krigssituation och därför kan behöva omfattas av planer för så kallad krigsutflyttning.
Det handlar dels om geografisk närhet till Ryssland, dels om platser där det finns militära mål eller kritisk infrastruktur.
Promenad med hunden slutade med guldfynd värt 100 miljoner – Dagens PS
Arbetet sker i nära samverkan mellan civila beredskapsorgan, försvarsmakt och polis.
Enligt ansvariga är målet att säkerställa att det finns färdiga strukturer för att snabbt kunna flytta människor från högriskområden till säkrare delar av landet.
Samtidigt ses möjligheten över att utse mottagarkommuner med kapacitet inom vård, bostäder och skolor.
Senaste nytt
Ukraina som varnande exempel
De nya planerna formas i hög grad av observationer från Ukraina.
Rysslands agerande har visat att gränsen mellan militära och civila mål suddas ut i modern krigföring.
Myndigheterna betonar därför att skyddet av civilbefolkningen måste vara bredare än tidigare antaganden.
“Baserat på observationer om att Ryssland i Ukraina också angriper civila mål, bedömer vi att vi måste tänka bredare kring vad som kan bli utsatt även hos oss”, skriver DSB:s generaldirektör Elisabeth Aarsæther i ett skriftligt uttalande.
Kommunerna får nyckelroll
Ett tydligt ansvar läggs på kommunerna, som väntas spela en central roll vid en eventuell evakuering.
Uppgifter som registrering av evakuerade, drift av tillfälliga boenden och stöd till anhöriga kan snabbt sätta lokala resurser under hård press.
Samtidigt framhålls att mycket av detta bygger vidare på erfarenheter från fredstida krishantering.
I norra delar av landet har flera kommuner redan efterlyst uppdaterade planer.
“Vi kan inte riskera att civila hamnar på fel sida av en ockupationslinje”, har lokala företrädare varnat i debatten.
En ny verklighet
Arbetet med krigsevakuering markerar ett skifte i synen på nationell säkerhet.
Det handlar inte längre om osannolika scenarier, utan om konkret planering för det värsta.
För beslutsfattare är slutsatsen tydlig: lärdomarna från Ukraina kan inte ignoreras, och skyddet av civilbefolkningen måste anpassas till en betydligt hårdare verklighet.
Missa inte:
Civilförsvaret varnar: Kontanter avgörande vid kris och krig – E55
Putins krav: Donetsk i utbyte mot fred – E55












