Din elskatt höjs: “Vi tappar konkurrenskraft”

Dramatiska skillnader mot grannländerna

Jämförelser med enskilda länder visar ännu större skillnader i beskattningsutvecklingen. Tyskland har minskat den genomsnittliga elskatten med 82 öre under perioden.

Danmark har sänkt sina skatter med 84 öre per kWh. Finland visar en minskning på nästan 7 öre per kWh under samma tidsperiod.

Sverige har under samma tid ökat den totala beskattningen med närmare 7 öre per kWh i genomsnitt. Det innebär att gapet gentemot våra grannar växer kontinuerligt.

Konkurrenskraften hotas

Utvecklingen skapar en oroande trend som riskerar att göra Sverige mindre konkurrenskraftigt framöver, menar Pontus Haag. Det är resultatet av politiska beslut kring skattenivåer på el.

Än så länge har Sverige kunnat luta sig mot låga elpriser före skatt jämfört med övriga Europa. Men frågan är hur länge denna fördel består med nuvarande utveckling.

Pontus Haag ser risk för att en av Sveriges konkurrensfördelar – låga elpriser – urholkas av ständigt stigande skatter.

Tre förslag för att vända trenden med elskatten

För att säkra konkurrenskraftiga elpriser och uppmuntra elektrifiering föreslår Haag tre åtgärder som bör övervägas enskilt eller i kombination.

Pontus Haags första förslag är att avskaffa den årliga indexuppräkningen av energiskatten på el eller pausa den under minst fem år. Detta skulle stoppa den automatiska höjningen.

Det andra förslaget innebär att sänka energiskatten på el kraftigt för att stötta elektrifieringen. Regeringens förslag om en eventuell sänkning med 2,8 öre per kWh år 2026 framstår som otillräckligt.

Det tredje förslaget är att avskaffa eller sänka momsen som läggs på befintlig energiskatt för el. Detta skulle minska den totala skatten direkt.

MISSA INTE: Du kan ha slösat pengar på renoveringar som inte höjer värdet

Elskatt motverkar elektrifiering

Pontus Haag menar att skatter ska fungera som styrmedel för att påskynda elektrifieringen. Att hela tiden höja det totala skatteuttaget på el motverkar detta mål.

Regeringar måste sluta se energiskatt på el som en budgetregulator där höjningar ska finansiera andra satsningar. Risken är att små höjningar över tid adderar en stor skattebörda.

Inför höstbudgeten krävs enligt Pontus Haag ett rejält omtag från finansminister Elisabeth Svantesson och regeringen för att vända den negativa trenden.

Faran är att något eller några ören över tid skapar en stor skattebörda – och det är vad Sverige nu ser resultatet av avslutar Pontus Haag. 

Läs mer om ekonomi:

Dolda bud – budgivningsmetoden som mäklare hatar

Fyllt 40? Expert: Så här påverkar du bäst din framtida pension

Är du 50+? Så här sparar du bäst till din pension, enligt experten