Sparpengar kan minska bostadsstödet – här vill man skärpa reglerna

I Sverige är 100 000 kronor ingen stoppgräns

Det svenska bostadstillägget fungerar annorlunda. Storleken bestäms utifrån bland annat bostadskostnad, inkomster, familjesituation och tillgångar. Enligt Pensionsmyndigheten påverkar förmögenhet över 100 000 kronor beräkningen för en ensamstående, för gifta och sambor räknas förmögenhet över 200 000 kronor tillsammans.

En del av den överskjutande förmögenheten läggs till den inkomst som Pensionsmyndigheten använder när bostadstillägget beräknas. Ett större sparande kan därför ge ett lägre bostadstillägg. Tillgångar som bankmedel, aktier, fonder och fritidsfastigheter kan ingå i beräkningen. Värdet på permanentbostaden där pensionären bor räknas däremot normalt inte med på samma sätt.

Det är därför missvisande att beskriva 100 000 kronor som ett tak för hur mycket en ensamstående pensionär får ha sparat. Gränsen anger när förmögenheten börjar påverka beräkningen, inte när rätten till bostadstillägg automatiskt försvinner.

Seniorpensionen ska bli svårare att få

Den danska budgeten innehåller fler förändringar som berör personer i slutet av arbetslivet. Regeringen vill från 2028 skärpa villkoren för seniorpension. Det danska stödet är avsett för personer som närmar sig pensionsåldern och vars arbetsförmåga är varaktigt nedsatt.

I dag bedöms arbetsförmågan i förhållande till personens senaste arbete. Förslaget innebär att den i stället ska bedömas bredare mot arbetsmarknaden.

Det skulle kunna få stor betydelse för en person som inte längre klarar ett fysiskt krävande yrke men bedöms kunna utföra ett annat arbete.

Arbetsgivarorganisationen Dansk Arbejdsgiverforening har välkomnat inriktningen och argumenterar för att fler med arbetsförmåga ska kunna stanna kvar på arbetsmarknaden. Fackförbundet Dansk Metal är kritiskt och varnar för konsekvenserna för personer som slitit ut sig efter ett långt arbetsliv.

Mer pengar till Arne-pensionen

På en annan punkt går den danska regeringen åt motsatt håll. Den så kallade Arne-pensionen, som formellt heter tidlig pension och gör det möjligt att lämna arbetslivet tidigare efter många år på arbetsmarknaden, ska förstärkas.

Regeringen har föreslagit att ersättningen höjs med 3 095 danska kronor i månaden från den 1 januari 2027. För personer födda mellan 1963 och 1965 vill regeringen dessutom behålla möjligheten att gå i tidig pension från 64 års ålder.

Förstärkningen beräknas enligt regeringens tidigare besked kosta omkring 1,5 miljarder danska kronor. Beskæftigelsesministeriet beskriver förändringen som ett sätt att stärka pensionen för människor som började arbeta tidigt och har haft långa arbetsliv.

Så skiljer sig reglerna

De danska förändringarna visar hur olika stöd kan påverkas av både arbetsliv och privatekonomi. När det gäller bostadsstödet är skillnaden mot Sverige särskilt viktig.

I Sverige är det därför inte bara pensionens storlek och boendekostnaden som avgör om bostadstillägg kan betalas ut. Även sparandet spelar in, men 100 000 kronor ska inte tolkas som att rätten till stödet försvinner när gränsen passeras.

Läs mer: Han vill se ett mer rättvist bostadstillägg för pensionärer – E55

_ANNONS