E55

AI-yran mattas av – vad blev egentligen kvar av löftena?

AI
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 18 feb. 2026Publicerad: 18 feb. 2026

När ChatGPT slog igenom var det som att hela techvärlden tappade andan. Löften om människoliknande artificiell generell intelligens och varningar om massarbetslöshet avlöste varandra.

Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
E55 Studio

Motoråret 2025: Elbilarnas bakslag, kinesisk dominans och skärmar som retar gallfeber

17 feb. 2026
Spela klippet
E55 Studio

Hoten växer snabbare än skyddet – är vi egentligen så säkra som vi tror?

13 feb. 2026
Spela klippet
E55 Studio

Airbus eller Boeing – vem vinner kampen om flygindustrin?

12 feb. 2026
Spela klippet
E55 Studio

Strategin som slagit börsen i decennier – men som många ändå missar

10 feb. 2026
Spela klippet
E55 Studio

Jakten på mer pengar: Vad forskningen säger om lycka och klyftor

09 feb. 2026

Några år senare är tonen mer dämpad.

Vi har talat med Pontus Wernestål, AI-forskare, om vad som faktiskt blev verklighet. Och vad som mest var hajp.

Massarbetslöshet och generell intelligens uteblev

Till att börja med: Nej, vi fick ingen artificiell generell intelligens. Och nej, arbetsmarknaden kollapsade inte.

”Facit säger att det inte har blivit så”, säger Pontus Wernestål.

När det gäller AGI, alltså en AI med generell, människoliknande intelligens, menar han att det inte ser ut att vara nära förestående, trots vad vissa techbolag tidigare signalerat.

Och arbetsmarknaden?

”Det är snarare så att många arbetsuppgifter har förändrats och kommer att fortsätta förändras. Vissa specifika yrken kan vara mer utsatta än andra, men det har inte blivit den profetia som målades upp 2022.”

ANNONS

Därför kom de stora löftena

ANNONS

Varför blev retoriken så dramatisk från början?

”Det finns säkert de som själva tror på de här visionerna. Men det finns också en affärsmässig logik. Om du injicerar jättemycket värde i din produkt ökar värderingen av både produkten och bolaget.”

Att beskriva tekniken som revolutionerande och omvälvande ligger helt enkelt i bolagens intresse, konstaterar han.

Baksidorna som sällan diskuteras

Samtidigt som de mest extrema löftena inte infriades har en rad problem blivit tydligare.

Ett exempel är de så kallade hallucinationerna.

”Språkmodellerna har ingen egentlig faktagranskning. De kan ge väldigt övertygande men felaktiga svar.”

Men det finns också mindre uppmärksammade konsekvenser.

”Energiavtrycket är stort. Färskvattenförbrukningen är hög. Datacenter kräver enorma resurser.”

ANNONS

Han lyfter även sociala och etiska aspekter, som att människor i låginkomstländer ofta anlitas för att annotera och filtrera data.

”Vi utnyttjar arbetskraft i globala södern för att våra modeller ska vara säkra.”

En annan dimension är det geopolitiska beroendet.

”Vi sätter oss i knät på en handfull amerikanska techbolag. Det finns en resiliensaspekt här.”

Språk och kultur kan också påverkas, eftersom engelska, framför allt amerikansk engelska, dominerar träningsmaterialet.

”Det kan få effekter på språk, identitet och kultur.”

Hajpen börjar klinga av

Om man jämför med tidigare tekniska genombrott, befinner vi oss då i slutet av hajpcykeln?

”Vi har redan börjat nyktra till”, säger Pontus Wernestål.

ANNONS

Det är i dag relativt okontroversiellt att konstatera att stora språkmodeller sannolikt inte leder till generell intelligens.

Samtidigt betyder det inte att tekniken försvinner.

”Vissa delar kommer att bli standard. Vi kommer sannolikt att ha någon form av statistisk språkmodell i nästan alla textbaserade verktyg framöver.”

Han jämför med databasteknik, som en gång betraktades som AI men i dag är en självklar infrastruktur.

”Databaser var en del av AI-fältet på 60- och 70-talen. I dag är det ingen som kallar det AI, men vi har enorm nytta av dem. Så tror jag det kommer bli med språkmodeller också.”

Och när de väl smält in i vardagen kommer nästa teknik att ta över etiketten AI.

”Vad som räknas som AI är ett rörligt mål. Det ändras ungefär varje årtionde.”

Efter några år av yviga framtidslöften tycks branschen alltså ha landat i en mer nyanserad verklighet. Stora språkmodeller är kraftfulla verktyg – men varken frälsare eller undergångsmaskiner.

Läs även: Chocknota från verkstaden – nya bilar allt dyrare att reparera – E55

ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS
mobile
desktop