När ChatGPT slog igenom var det som att hela techvärlden tappade andan. Löften om människoliknande artificiell generell intelligens och varningar om massarbetslöshet avlöste varandra.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.


När ChatGPT slog igenom var det som att hela techvärlden tappade andan. Löften om människoliknande artificiell generell intelligens och varningar om massarbetslöshet avlöste varandra.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Motoråret 2025 blev betydligt mer turbulent än många hade räknat med. Svagare elbilsförsäljning, prispress på begagnatmarknaden, politiska tvärvändningar och en våg av kinesiska märken in i Europa har skakat om branschen. För att summera året har vi talat med Åsa Wallenrud, motorskribent på Dagens PS. Elbilarna tappade fart Den kanske största överraskningen under året var …
Många svenska företag upplever att deras digitala system är tillräckligt skyddade. Samtidigt visar återkommande rapporter att säkerhetsarbetet ofta släpar efter och att viktiga digitala tillgångar lämnas sårbara. Enligt Anna-Clara Söderbaum, vd för Omegapoint Sverige, är det vanligaste misstaget att cybersäkerhet behandlas som en ren it-fråga. ”Det första som saknas är att ledningen ser det som …
Två bolag dominerar världens flygindustri. Airbus och Boeing levererar i princip alla större passagerarflygplan som beställs globalt. Tillsammans sitter de på orderböcker som är fyllda många år framåt. Men hur ser maktbalansen egentligen ut just nu – och kan en kinesisk uppstickare rita om hela marknaden? Svårare att skilja dem åt än många tror Utifrån …
Det finns en strategi på börsen som konsekvent har levererat betydligt bättre avkastning än breda börsindex över lång tid. Trots det är det många sparare som inte fullt ut tar tillvara på dess potential. Utdelningsstrategin, kombinerad med återinvestering av utdelningen, har visat sig vara en kraftfull motor för långsiktig förmögenhetstillväxt. För att förstå varför strategin …
Debatten om växande klyftor, fler miljardärer och krav på högre beskattning har präglat inledningen av året. Mycket av diskussionen har handlat om pengar, om vem som har dem, vem som borde bidra mer och hur resurserna i samhället egentligen ska fördelas. Men mitt i jakten på pengar finns en mer grundläggande fråga som sällan ställs …
Några år senare är tonen mer dämpad.
Vi har talat med Pontus Wernestål, AI-forskare, om vad som faktiskt blev verklighet. Och vad som mest var hajp.
Till att börja med: Nej, vi fick ingen artificiell generell intelligens. Och nej, arbetsmarknaden kollapsade inte.
”Facit säger att det inte har blivit så”, säger Pontus Wernestål.
När det gäller AGI, alltså en AI med generell, människoliknande intelligens, menar han att det inte ser ut att vara nära förestående, trots vad vissa techbolag tidigare signalerat.
Och arbetsmarknaden?
”Det är snarare så att många arbetsuppgifter har förändrats och kommer att fortsätta förändras. Vissa specifika yrken kan vara mer utsatta än andra, men det har inte blivit den profetia som målades upp 2022.”



Varför blev retoriken så dramatisk från början?
”Det finns säkert de som själva tror på de här visionerna. Men det finns också en affärsmässig logik. Om du injicerar jättemycket värde i din produkt ökar värderingen av både produkten och bolaget.”
Att beskriva tekniken som revolutionerande och omvälvande ligger helt enkelt i bolagens intresse, konstaterar han.
Samtidigt som de mest extrema löftena inte infriades har en rad problem blivit tydligare.
Ett exempel är de så kallade hallucinationerna.
”Språkmodellerna har ingen egentlig faktagranskning. De kan ge väldigt övertygande men felaktiga svar.”
Men det finns också mindre uppmärksammade konsekvenser.
”Energiavtrycket är stort. Färskvattenförbrukningen är hög. Datacenter kräver enorma resurser.”
Han lyfter även sociala och etiska aspekter, som att människor i låginkomstländer ofta anlitas för att annotera och filtrera data.
”Vi utnyttjar arbetskraft i globala södern för att våra modeller ska vara säkra.”
En annan dimension är det geopolitiska beroendet.
”Vi sätter oss i knät på en handfull amerikanska techbolag. Det finns en resiliensaspekt här.”
Språk och kultur kan också påverkas, eftersom engelska, framför allt amerikansk engelska, dominerar träningsmaterialet.
”Det kan få effekter på språk, identitet och kultur.”
Om man jämför med tidigare tekniska genombrott, befinner vi oss då i slutet av hajpcykeln?
”Vi har redan börjat nyktra till”, säger Pontus Wernestål.
Det är i dag relativt okontroversiellt att konstatera att stora språkmodeller sannolikt inte leder till generell intelligens.
Samtidigt betyder det inte att tekniken försvinner.
”Vissa delar kommer att bli standard. Vi kommer sannolikt att ha någon form av statistisk språkmodell i nästan alla textbaserade verktyg framöver.”
Han jämför med databasteknik, som en gång betraktades som AI men i dag är en självklar infrastruktur.
”Databaser var en del av AI-fältet på 60- och 70-talen. I dag är det ingen som kallar det AI, men vi har enorm nytta av dem. Så tror jag det kommer bli med språkmodeller också.”
Och när de väl smält in i vardagen kommer nästa teknik att ta över etiketten AI.
”Vad som räknas som AI är ett rörligt mål. Det ändras ungefär varje årtionde.”
Efter några år av yviga framtidslöften tycks branschen alltså ha landat i en mer nyanserad verklighet. Stora språkmodeller är kraftfulla verktyg – men varken frälsare eller undergångsmaskiner.
Läs även: Chocknota från verkstaden – nya bilar allt dyrare att reparera – E55

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.



