Börsbarometern: Två av tre tvingas nalla på sparpengarna och nu exploderar ETF-handeln

Dystert för klimatet – gröna aktier går käpprätt

Om ETF-marknaden är ett högtryck, beskriver Edvard klimatpolitiken som ett tydligt lågtryck.

Han pekar på COP30-mötet i Brasilien, ett av de stora årliga klimatmötena där världens länder ska komma överens om hur man möter ”vår tids kanske största kris”. Intresset från världsledare har enligt honom falnat kraftigt.

Mer om gröna investeringar:
Pessimism får gröna aktier att falla. Realtid
Fyndläge i gröna aktier – de här bolagen har marknaden missat. Dagens PS

”Det är många världsledare som inte är där. USA har inte ens skickat någon officiell delegation av uppenbara skäl”, säger han och konstaterar att president Donald Trump kallat klimatfrågan ”den största bluffen någonsin”.

”Det är ju väldigt dystert för klimatet. Det blir varmare, forskarna får rätt efter rätt efter rätt”, säger Edvard. Det politiska tappet syns också på börsen.

”Det har varit ett supertufft år för den gröna omställningen även på börsen”, säger han och pekar på hur många bolag inom förnybar energi och gröna fonder har haft en tung utveckling.

När kapital rinner ut ur en sektor blir effekten självförstärkande. ”Det blir lite självspelande piano, för när det rinner ut kapital ur en sektor, då betvingas också den sektorn. Då får man sälja mer och så vidare.

Uran, gruvboom och säkerhetspolitik

Samtidigt som intresset för klimatpolitiken mattas växer trycket i svensk gruvnäring.

”Det har verkligen varit en superstark medvind nu i flera år för den svenska gruvnäringen”, beskriver Edvard och lyfter både globala råvarupriser och ett förändrat politiskt klimat i Sverige.

Regelverket har lättats, det politiska sentimentet har blivit mer positivt och gruvbranschen har bedrivit vad han beskriver som ett framgångsrikt lobbyarbete.

Det geopolitiska läget gör också att svenska råvaror plötsligt ses som strategiska tillgångar.
”Svenska råvaror helt plötsligt måste upp ur backen för att säkra leveranskedjorna”, säger Edvard.

Ett tydligt exempel är beslutet att häva förbudet mot uranbrytning i Sverige, en tidigare tydlig gräns för hur långt gruvdriften fick gå. Nu diskuteras dessutom det kommunala vetot mot gruvor.

”Det är spännande tider för gruvnäringen och där tror jag det finns väldigt stora möjligheter framöver”, säger Edvard och konstaterar att företrädare för bolag som vill starta gruvor i Sverige har ”väldigt högt självförtroende just nu”.

Säkerhetsargumenten väger tungt.

”Det handlar inte bara om särintressen att man vill lyfta upp de här i marken utan det är säkerhetsintressen helt enkelt. Hela Europas säkerhet, att bli självförsörjande på de här gruvorna.”

Men priset är högt.

”Det är fortfarande ett enormt ingrepp på miljön som aldrig går att återställa”, säger Edvard och varnar för att vinsten industrin plockar hem i dag är något kommande generationer får ”fortsätta sona för längre än vad vi kan föreställa oss”.

64 procent har nallat sparpengar

När samtalet återvänder till hushållens ekonomi kommer ytterligare en kalldusch. Swedbank har tagit fram ny statistik över svenskarnas sparande, som redaktörerna fastnat för.

Enligt undersökningen har 64 procent av svenskarna någon gång under 2025 tvingats ta av sitt sparande för att betala räkningar och löpande utgifter.

”Det här tycker jag, det är kanske ett lågtryck i sig. Att det är tufft för hushållen”, beskriver David Ingnäs

Han menar att det också säger något om hur långt det kan vara kvar innan konsumtionen verkligen tar fart, även om många hoppas på en vändning 2026.

”Jag tror att man kanske först vill se till att bygga upp lite buffert, om man nu får lite mer pengar i plånboken här under nästa år, innan man börjar också konsumera.”

Framtidens ekonomi: Både lön och kapital

David ser samtidigt en strukturell förändring som kan bli ett eget program.

”Vi kommer att gå mot en ekonomi där alla människor behöver ha både inkomst av kapital och inkomst av tjänst”, säger han.

Att ta av sitt sparande behöver därför inte alltid vara ett tecken på desperation, utan också en del i hur framtidens privatekonomi byggs upp.

”Att det liksom inte är enbart negativt eller av tvång eller av desperation man tar ut sina sparpengar. Att man helt enkelt bygger upp sin sparekonomi så när jobben blir färre eller vi vill jobba mindre.”

Summerat beskriver Börsbarometern hur möjligheterna finns i ETF:er, i råvaror och i en gruvnäring med politisk medvind. Men samtidigt pressas hushållen, bufferten naggas i kanten och högkonjunkturen kan dröja längre än många hoppas.