Hon började sin karriär med att forska på vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut. I dag bygger hon AI-lösningar för företag. För Katarina Gospic är steget från hjärnforskare och läkare till AI-entreprenör inte ett sidospår, utan en logisk fortsättning.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
“Jag doktorerade på beslutsfattande i hjärnan. AI handlar om att replikera mänsklig intelligens och fatta bättre beslut med hjälp av data. På så sätt är cirkeln sluten.”
Intresset för hur människor tänker och agerar förde henne tidigt in i näringslivet. Föreläsningar ledde till dialog med företag, och dialogerna väckte en insikt: Organisationer drunknar i information men saknar förmågan att systematiskt förstå den.
Det blev startpunkten för bolaget Edsvärd.
Företaget utvecklar AI-lösningar med fokus på så kallad deskriptiv AI, ett område som skiljer sig från den generativa AI som dominerar rubrikerna.
När många hör ordet AI tänker de på text- och bildgeneratorer. Generativ AI skapar nytt innehåll. Deskriptiv AI har en annan funktion: Den analyserar och förstår befintlig information.
“Vi försöker förstå sammanhang i data. Vi kan till exempel jämföra avtal med fakturor, identifiera avvikelser och peka ut risker.”
Ett konkret exempel är GDPR. Företag har enorma mängder dokument med personuppgifter som enligt lag ska raderas efter viss tid. Att manuellt gå igenom allt är praktiskt omöjligt.
Här fungerar AI som ett filter. Den identifierar känslig information, rensar bort det som inte får användas och skapar en säkrare grund för vidare analys.
Gospic beskriver det som ett digitalt säkerhetsbälte. Först rensas riskerna bort. Därefter kan intelligensen byggas.
Läs även: Alla pratar om ChatGPT – men det här är AI som redan styr din vardag – E55
En siffra hon ofta återkommer till är att 99 procent av företags affärsdata aldrig används för analys.
Det innebär att nästan all värdefull information ligger latent.
“Det är en enorm guldgruva. AI kan läsa igenom miljontals dokument och bara peka på det som avviker. Då kan människor använda sina hjärnor till det kreativa och strategiska.”
Här blir AI inte ett hot mot mänsklig intelligens, utan ett komplement som förstärker den.
För att beskriva tempot använder Gospic begreppet musår. Om ett mänskligt år motsvarar trettio musår innebär det att ett års AI-utveckling motsvarar flera decenniers traditionell teknikutveckling.
“Har ett företag arbetat seriöst med AI i ett år kan det ligga trettio år före sina konkurrenter. Det går så snabbt.”
Det skapar en ny typ av konkurrensdynamik. Försprång kan bli nästintill oöverbryggliga om man väntar för länge.
Teknikutvecklingen stannar inte vid mjukvara. OpenAI utvecklar enligt Gospic en liten bärbar enhet, designad av Apples tidigare designchef Jony Ive, som placeras vid örat.
En sådan enhet skulle kunna ge realtidsinformation under samtal, föreslå svar eller leverera kontextuell data när du rör dig genom staden.
Visionen sträcker sig ännu längre. Möjligheten att tolka hjärnaktivitet och omvandla den till signaler diskuteras redan i forskningen.
“Det finns absolut möjligheter att tolka tankemönster. Allt runt omkring oss utstrålar data. Kan vi fånga upp den och göra den intelligent kan vi fatta bättre beslut.”
Det är en utveckling som både fascinerar och väcker etiska frågor.
På frågan om AI är större än internet svarar Katarina Gospic utan tvekan ja.
För henne handlar det inte bara om ett tekniskt genombrott, utan om ett nytt lager av intelligens ovanpå samhället.
När AI kan förstå, strukturera och analysera all den data som redan finns öppnas nya möjligheter för beslutsfattande, innovation och effektivitet.
Läs mer: Storfonden som missade miljarder – så mycket tappade spararna – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
