Globalfonden tappar sin glans: experterna varnar för dold risk

En allt större koncentration mot amerikanska teknikbolag gör att många sparare i praktiken tar betydligt högre risk än de tror, enligt David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS och E55.

När man talar om globalfonder är det lätt att anta att pengarna sprids jämnt över världens marknader. I teorin följer fonderna ett globalt index, men i praktiken har utvecklingen förändrats kraftigt under det senaste decenniet.

Teknikjättarna dominerar

Amerikanska teknikjättar som Google och Nvidia har vuxit så snabbt att de numera dominerar både det amerikanska och det globala indexet. För tio år sedan stod dessa bolag för runt 15 procent av USA-index. I dag överstiger andelen 30 procent. Eftersom USA redan utgör omkring 40 procent av många globala fonder innebär det att en mycket stor del av spararnas kapital är koncentrerat till ett fåtal amerikanska techbolag.

”När man köper en globalfond tror man ofta att man får en jämn spridning över världen, men i dag är exponeringen mot USA och tekniksektorn betydligt större än många inser”, säger David Ingnäs.

Riskspridningen urholkas

Konsekvensen är att den riskspridning som globalfonder ska erbjuda urholkas. Det är särskilt kännbart med tanke på hur stort svenskarnas sparande i dessa fonder är. Av närmare 9 000 miljarder kronor i fondsparande ligger omkring 3 000 miljarder i globala fonder.

Experter varnar också för att den starka utvecklingen inom AI och teknik kan ha drivit upp värderingarna för mycket. Skulle marknaden vända ned riskerar globala fonder att falla mer än sparare räknat med.

”Det har varit en väldigt gynnsam utveckling för globalfonder, men baksidan är att nedsiderisken också ökar. Och många ser globalfonden som den mest stabila delen av sin aktieportfölj”, säger Ingnäs.

Vad bör sparare göra? Enligt experterna finns två vägar. Antingen behåller man sin globalfond och accepterar att innehållet förändras över tid i takt med marknaden. Eller så kompletterar man med andra fonder för att få bättre spridning, exempelvis tillväxtmarknadsfonder eller fonder med fokus på Europa eller Indien.

Läs även: Arbete efter 67 kan ge tusenlappar mer varje månad (E55)