Svenska storbanker erbjuder sparkonton med noll procents ränta, trots stigande räntenivåer och hårdnande konkurrens från nischbanker. Nu väcks frågan om det ens borde vara tillåtet att kalla ett nollräntekonto för sparkonto.
Kängan mot storbankerna: ”Sparkonto utan ränta är som falukorv utan kött”

Mest läst i kategorin
Bland annat Ekot har granskat fenomenet och Dagens PS egen ekonomijournalist David Ingnäs menar att bankernas marknadsföring vilseleder sparare.
Ekots granskning visar att tre av fyra storbanker i dag erbjuder sparkonton med fria uttag – men utan någon som helst ränta. Det får David Ingnäs att reagera kraftigt.
Läs mer:
Har du för mycket pengar på sparkontot. Dagens PS
Han drar parallellen till livsmedelsbranschen och den namnskyddade falukorven. Den får inte säljas under fel beteckning om den inte uppfyller minimikraven.
”Falukorv är namnskyddat sedan 1973 och måste innehålla en viss mängd kött. Annars får den inte kallas falukorv. Samma princip borde kunna gälla sparkonton”, säger Ingnäs och fortsätter. ”Kallar man någonting för sparkonto, då ska det också vara en viss ränta. Kunder förväntar sig att sparpengar växer tryggt över tid.”
Bankerna tjänar – kunderna tappar
Den som placerar sina pengar på ett sparkonto utan ränta får inte bara noll avkastning. I reala termer innebär valet en garanterad förlust när inflationen räknas in.
”Finansinspektionen har varit tydlig. Det här är en ren förlustaffär för kunderna. Det är inte bara så att pengarna inte växer. De förlorar dessutom värde när inflationen äter upp köpkraften.”
Han lyfter också fram att bankerna själva ofta motiverar nollräntan med att kunder har olika behov och att konton därför fyller olika funktioner. Det köper han till viss del – men inte språkbruket.
”Det kan absolut finnas behov av konton där man bara parkerar pengar tillfälligt. Men då ska de kallas något annat. Kassakonto, parkeringskonto, förvaringskonto. Vad som helst – men inte sparkonto.”
Vill se tydligare regler
Ingnäs är försiktig med att ropa på hårdare statlig reglering, men öppnar för branschstandard eller namnskydd.
Läs mer:
Så hittar du bästa sparkontot. E55
”Helst skulle bankerna själva ta ett gemensamt grepp via till exempel Bankföreningen. Sätta en miniminivå. Kan de inte göra det, då kanske Finansinspektionen behöver kliva in och säkerställa kvaliteten. När man säger sparkonto ska man kunna lita på att pengarna växer”, säger han.
Så ska sparare agera
För konsumenter handlar det i praktiken om att vara mer uppmärksamma och aktivt jämföra villkor.
”Man kan inte längre lita på etiketten sparkonto”, säger Ingnäs. ”Se att det verkligen finns ränta. Kontrollera hur många uttag som tillåts och hur lång bindningstiden är.”
Han påminner om att pengar som ska växa på längre sikt inte hör hemma på konton där avkastningen är noll.
”Är det långsiktiga pengar är det bättre att ta lite risk, till exempel via börsen. Annars är det en förlustaffär över tid.”
En enkel åtgärd
Ingnäs menar att terminologin är viktig både för sparare och för förtroendet för banksystemet.
Det här är egentligen en enkel åtgärd. Klargör vad som får kallas sparkonto och vad som inte får det. Då vet kunderna vad de får. I dag riskerar småsparare att luras av fel signaler.
Om falukorven kan skyddas för att värna kvalitet och konsumenter – varför skulle inte våra sparpengar kunna få samma skydd?
Mer om sparkonto:
Ska du välja sparkonto – tänk på det här. Realtid

Chefredaktör för E55, Dagens PS, Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018 och succesivt tagit över de redaktionella ansvaret för ekonomikanalerna E55 och Realtid.

Chefredaktör för E55, Dagens PS, Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018 och succesivt tagit över de redaktionella ansvaret för ekonomikanalerna E55 och Realtid.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.






