Northvolt byggdes upp som ett framtidsprojekt för Skellefteå, norra Sverige och hela Europas batteriindustri. Bolaget skulle minska beroendet av Asien, ge tusentals jobb och bli en ny svensk industrisaga.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I Ekdals Perspektiv beskriver journalisten och författaren Gunnar Lindstedt bolagets fall som ett drama om ambitioner som växte snabbare än förmågan att leverera.
”En spännande story är det ju”, säger han.
Han vill inte beskriva Northvolt som ett rent bedrägeri. Snarare ser han en kombination av naiva entreprenörer, skicklig finansiering, politisk entusiasm och en tidsanda där grön omställning blev ett budskap som nästan ingen ville ifrågasätta.
”De var väl naiva entreprenörer som var väldigt duktiga på att flyta med i en våg av grön omställning”, säger Gunnar Lindstedt.
Northvolt lockade kapital från några av världens tyngsta investerare och byggde upp enorma förväntningar. Men bakom visionen fanns en industriell verklighet som visade sig betydligt svårare än många hade förstått.
Batteritillverkning är inte mjukvara. Det handlar om avancerade kemiska processer, stora fabriker, tillstånd, leverantörskedjor, maskiner, säkerhet och produktion i industriell skala.
”Produktionen av batterier är mycket mer komplex än vad det här gänget begrep”, säger Lindstedt.
Han beskriver ett bolag som ville göra allt på en gång. Hela kedjan skulle byggas från grunden, produktionen skulle snabbt skalas upp och kunderna inom bilindustrin väntade på leveranser.
Samtidigt ville investerarna se värdet stiga snabbt.
”Alla var för ivriga”, säger han.
Läs även: Handelshögskolans rektor om pengar, moral och framtidens makthavare – E55
En central fråga i samtalet är hur så stora summor kunde satsas i ett projekt där riskerna var så omfattande.
Lindstedt menar att ansvaret inte bara ligger hos en person. Han pekar på bolagets ledning, styrelse, investerare, konsulter och politiska krafter runt projektet.
”Investerarna var väldigt naiva också. De slängde in miljarder i något som de inte riktigt begrep”, säger han.
Särskilt kritisk är han mot att bolaget inte skalade ned ambitionerna tidigare när problemen blev tydliga.
Han menar att Northvolt kunde ha haft en chans om man tagit ett steg i taget, byggt upp produktionen långsammare och säkrat fungerande processer innan den globala expansionen drevs vidare.
”Man borde ha skalat ner mycket tidigare och tagit ett steg i taget”, säger han.
Northvolt blev också en symbol för hur kraftfull berättelsen om grön omställning kan vara. Projektet passade perfekt in i samtidens politiska, industriella och finansiella berättelse.
Europa behövde batterier. Elbilsmarknaden växte. Sverige ville bygga ny industri i norr. Skellefteå såg en historisk möjlighet.
Men enligt Lindstedt blev entusiasmen också farlig.
”Det var som en kollektiv hallucination”, säger han.
Han menar att många under flera år levde i föreställningen att elektrifieringen skulle lösa stora delar av klimatproblemet. Northvolt blev ett av de starkaste uttrycken för den tron.
Samtidigt var batteritillverkningen långt ifrån så enkel eller ren som berättelsen ibland gav sken av. Lindstedt lyfter fram kemiska processer, arbetsmiljörisker, mineralbrytning och beroendet av metaller som kobolt och nickel.
”Det blev mycket greenwashing”, säger han.
En annan komplicerande faktor var relationen till bilindustrin. Volkswagen var både storägare och viktig kund. Det gav Northvolt legitimitet och kapital, men skapade också ett tungt beroende.
”Man kan förstå att de fick med Volkswagen på båten. Innan det var det nästan så att det gick åt skogen”, säger Lindstedt.
Men relationen innebar också att kunden fick stort inflytande över villkoren. Samtidigt förändrades elbilsmarknaden snabbt när efterfrågan började vika.
Det som först såg ut som enorma orderböcker blev efter hand en börda.
Elbilsboomen, som länge sågs som självklar, mattades av snabbare än många väntat sig. För Northvolt kom vändningen vid sämsta tänkbara tidpunkt.
Ett av de tydligaste dragen i Lindstedts kritik är tystnaden från många av dem som var med och drev eller finansierade projektet. Han menar att fler borde vara beredda att tala öppet om vad som gick fel.
”Det är lite tråkigt att ingen av de här pratar. De bara är tysta och går vidare”, säger han.
När frågan om ansvar kommer upp menar Lindstedt att uttrycket ofta blir för abstrakt. Att ta ansvar borde, enligt honom, också handla om att erkänna fel och bidra till lärdomar.
”Man borde väl börja prata om att så här kanske vi inte ska göra”, säger han.
Efter konkursen har frågan om Northvolts tillgångar fortsatt att vara känslig. En möjlig amerikansk lösning har presenterats, men Lindstedt är skeptisk till om det verkligen innebär en ny industriell framtid för batteriproduktionen.
Han pekar på att det i stället talas om datacenter och att elavtal kan bli centrala tillgångar.
”Slutsumman av det hela är väl att det blir datahallar”, säger han.
Det ser han som problematiskt, särskilt i ett läge där Sverige redan diskuterar framtida elbehov, industrisatsningar och energiförsörjning.
”Sverige avhänder sig energitillgång. Det tycker jag är bedrövligt”, säger han.
Northvolt blev aldrig den gröna industriframgång som många hoppades på. I stället har bolagets fall blivit en påminnelse om vad som kan hända när kapital, politik, tidsanda och teknikoptimism driver åt samma håll utan tillräcklig industriell kontroll.
Berättelsen väcker också större frågor för svensk ekonomi. Hur granskas framtidsbolag när alla vill tro på dem? Vem vågar bromsa när berättelsen är tillräckligt stark? Och hur ska Sverige bygga ny industri utan att upprepa misstagen?
För Gunnar Lindstedt är Northvolt inte bara en historia om ett enskilt bolag. Det är en varningssignal om vad som händer när visionen blir större än verkligheten.
”Det här är en industri. Det är inte ett it bolag med mjukvara”, säger han.
Läs även: Åsa Wikforss: Därför tappar vi greppet om fakta och demokratin – E55
EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV
Läs även: “Ett år till bara” – därför skjuter många upp pensionen längre än de behöver – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
