Ökad övervakning - priset för att minska ekobrotten

”Det här är en massiv acceptans som vi inte har sett i Sverige tidigare”, säger Simon Kronö, redaktionschef på Realtid.

Bakgrunden är att ekobrotten har blivit ett påtagligt samhällsproblem. Enligt Krone tvättas omkring 150 miljarder kronor varje år – motsvarande 2,5 procent av BNP – samtidigt som välfärden systematiskt plundras av organiserad brottslighet.

Ekobrott ett systemhot

”Ekobrottsligheten uppfattas inte längre som isolerade fall, utan som ett verkligt systemhot”, säger han.

Men undersökningen blottar också en paradox: medan nio av tio vill se mer övervakning, är det bara en av tio som har förtroende för politikerna i frågan. Det är ett tecken på djup frustration, enligt Kronö.

”Många anser att politikerna underskattat problemen, vissa går så långt som att säga att de medvetet ignorerat dem.”

Samtidigt gör svenskarna en tydlig skillnad mellan riktad och generell övervakning. Det finns ett starkt stöd för kontroll av kriminella – men inte för massövervakning av hela befolkningen.

”Annars riskerar man att bygga ett system där hederliga medborgare kontrolleras, medan de kriminella fortsätter hitta nya vägar.”

Krone ser resultatet som ett tydligt besked till både myndigheter och företag.

”Våra läsare vill se proaktivitet. Myndigheter behöver bli bättre på att samköra data och göra riktade insatser. Företag måste ta ett större ansvar i att förebygga – inte bara rapportera misstänkta transaktioner.”

Läs mer om ekonomi: