Löneökningarna har på senare år varierat mellan olika sektorer på arbetsmarknaden, inom det privata näringslivet har de varit högre än inom offentlig sektor.


Mest läst i kategorin
LO-basen: “Sverige dras isär – arbetarna får betala priset”
Under 1980- och 90-talen var LO:s ledare några av landets mest synliga maktspelare. Namn som Stig Malm och Wanja Lundby-Wedin satte ofta tonen i samhällsdebatten. I dag är det betydligt tystare kring Landsorganisationen. Men LO:s ordförande Johan Lindholm menar att facket fortfarande spelar en central roll i svensk politik och arbetsmarknad. “LO syns och hörs. …

De drabbas värst av åldersdiskrimineringen
Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden är utbredd och de som drabbas allra värst är äldre, lågutbildade kvinnor. Åldersdiskriminering är svår att bevisa och svår att bekämpa, på arbetsmarknaden förekommer den i alla branscher och det är lätt att komma undan med det. Den här åldersdiskrimineringen gör att samhället förlorar både erfarenhet och miljarder, när företag går miste …

Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss?
Staten vill att vi ska jobba tills vi är 67 år, eller äldre, men åldersdiskriminering skapar problem och gör det svårt att få jobb. Att du går i pension vid 63 i stället för vid 67 ger en medelinkomsttagare 9 000 kronor mindre i pension varje månad, men åldersdiskriminering gör att många inte kan välja. …

Experternas varning: Färre barn och längre liv hotar din pension
Färre barn, längre liv och senare inträde i arbetslivet pressar pensionssystemet. Nu varnar forskare för att svenskar måste jobba mer. Svenskar börjar arbeta senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn. Kombinationen sätter hård press på det allmänna pensionssystemet. Nu varnar forskare i en artikel publicerad hos Svensk Näringsliv för …

Nu blir det bättre för många deltidsanställda
Nya regler som ger tusentals svenskar chans till högre ersättning träder i kraft den 1 april i år. Det gäller alla butiksanställda som arbetar deltid. I dag är det hela sju av tio butiksanställda som jobbar deltid. Många av dem vill jobba mer, men får nöja sig med att vid behov kallas in för extrajobb, …
De senaste åren har inte lönerna inom offentlig sektor ökat i samma takt som lönerna i den privata sektorn, det rapporterar Sveriges Radio.
Enligt Petter Hällberg, makroekonom på statliga Medlingsinstitutet har lönerna i privat sektor ökat snabbare från 2020 och framåt, alltså sedan pandemin.
Under cirka åtta år fram till pandemins början var det enligt honom tvärtom. Då ökade lönerna i den offentliga sektorn lite mer än inom den privata sektorn.
Mer och mindre än märket
I den senaste avtalsrörelsen blev normen, alltså överenskommelsen mellan fack och arbetsgivare, det så kallade märket, för löneökningen 3,7 procent i årliga lönepåslag.
I verkligheten har lönerna i den privata sektorn i stället haft en ökningstakt på 4,3 procent per år, medan de offentliganställdas ökning hamnat under märket, med ett snitt på 3,4 procent.
Johan Ingelskog, avtalssekreterare på LO-facket Kommunal tycker att det här är bekymmersamt. Han menar att om Kommunals medlemmar får sämre årliga löneökningar kommer det minska tilltron till hur lönerna sätts.
”Det är klart det är problematiskt för den svenska modellen och om kommunal ska ha legitimitet bland medlemmarna för märkessättningen och lönebildingen i Sverige så kan inte det här fortsätta, så klart”, säger han till Sveriges Radio.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Orsaker
Löneökningar som går utöver det som avtalats brukar kallas för löneglidning och Petter Hällberg säger att orsaken helt enkelt kan vara att vissa sektorer har gått bra.
”Kanske it- och finansbranschen och så där, framför allt, har ju gått starkt de senaste åren”, säger han till Sveriges Radio.
Johan Ingelskog betonar att en förklaring till att lönerna hamnar under märket är personalomsättning som gör att lönenivån för kollektivet ändras.
”Men vi är tyvärr inte förvånade, vi ser en tendens att när en medlem slutar eller går i pension så anställer arbetsgivaren en ny medlem till lägre lön”, säger han till Sveriges Radio.
Han tillägger att hela kompetensförsörjningen dessutom bygger på att arbetsgivare i dag anställer vårdbiträden som sedan utbildas till undersköterskor.
När arbetsgivare gör så är det de som jobbar på arbetsplatsen och redan är utbildade som får betala för den kompetensutvecklingen och så tycker inte Johan Ingelskog att vi kan ha det längre.
Mäns högre löner bidrar till kvinnors pension
Män tjänar ofta mer än kvinnor och det gör att kvinnor även får lägre pensioner, men flera miljarder av pensionspengar går från, främst, män till kvinnor.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Senaste nytt

S kräver stopp för kritiserade elavgifter

Hjärnforskaren: Så håller du hjärnan skarp efter 60

Sverige är inte jämställt någonstans

Fler bokar resor trots oro i Mellanöstern
