Arvsskatt 2026: Vad är politiskt spel – och vad är verklighet?

Vad säger politiker och partier?

Det finns spår i historiken av motioner som tagit upp arvsskatt i andra sammanhang. Tidigare har motioner i riksdagen föreslagit att regeringen skulle utreda ett återinförande av arvsskatt, eventuellt tillsammans med gåvoskatt och förmögenhetsskatt. Dessa motioner har dock inte lett till lagstiftning och avslag har förekommit.

På den politiska vänsterkanten tycks debattviljan ibland vara större. Grön Ungdom och andra vänsterinriktade grupper har lyft arvsskatt som del av ett större skattepaket, med argument att det skulle jämna ut ekonomiska skillnader mellan generationer.

Samtidigt finns starkt motstånd från liberaler, konservativa och näringslivsorganisationer som menar att arvsskatt undergräver incitamentet att spara, investera och driva företag vidare till nästa generation. Debattörer på detta håll ser ett arvssfritt system som en del av ett konkurrenskraftigt ekonomiskt klimat.

Så ser debatten ut i medierna

Dagens PS har tidigare rapporterat om att LO öppnar för arvs- och gåvoskatt med en skattesats på mellan 10 och 20 procent, kombinerat med ett grundavdrag på 400 000 kronor. Förslaget sägs kunna ge staten runt 10 miljarder kronor i intäkter per år, men har också mött kritik.

Även Dagens Industri Debatt har tidigare lyft ämnet i en artikel och understryker argument om ekonomisk ojämlikhet som ett skäl för att diskutera arvsskatt, men det är fortfarande just ett debattinlägg, inte ett politiskt beslut eller konkret lagförslag.

Riksdagens roll och vad som händer i praktiken

Formellt är det riksdagen som beslutar om skattelagstiftning. Enligt sökbara dokument hos Riksdagen finns inga aktuella propositioner om återinförd arvsskatt i budgetförslag eller i utskottens arbetsplan för 2026.

Debatt om arvsskatt kan förekomma som motioner, men sådana som undersökts har tidigare avslagits.

Vad som däremot är aktuellt i riksdagen är en översyn av arvs- och testamentsrätten i ett bredare perspektiv, med betänkandet Nya regler om arv och testamente som föreslår modernisering och nya tryggheter vid generationsskifte.

Det handlar dock inte om skatt på arv, utan om hur arvsprocesser ska fungera i praktiken i en digital och modern samhällskontext.

Skattebetalarnas perspektiv

Från Skattebetalarna framhålls ofta att arvsskatt kan vara skattemässigt ineffektiv och leda till risker för företagsklimatet samt att dubbelbeskattning ses som orättvis av många. Organisationen argumenterar för att fokuset bör ligga på lägre och enklare skatter generellt, snarare än att återinföra arvsskatt.

Skattebetalarna understryker att de senaste skattereformerna i budgetpolitiken i huvudsak handlar om att förenkla skattetrycket och stödja arbete och företagande, snarare än att utöka beskattning via arv.

Varför debatten ändå väcker känslor

Arv påverkar många på ett personligt plan: hur stora tillgångar man lämnar vidare, vad barn och barnbarn får och hur familjeföretag kan fortleva. Det är därför frågan ofta blir mer känsloladdad än andra skattesamtal.

Samtidigt är det viktigt att skilja på opinionsdebatt och faktisk lagstiftning. Idéer och propositioner är två olika saker. Just nu finns inga beslut om återinförd arvsskatt i riksdagens officiella dokument, och Sveriges system för arv är oförändrat: Arv är skattefritt.

Fakta: Arvsskatt i Sverige

• Arvsskatt avskaffades i Sverige 2005 och är i dag inte aktuell.
• Inga lagförslag om återinförd arvsskatt finns i riksdagens handlingar inför 2026.
• Debatt är skild från lagstiftning – motioner har lagts tidigare men inte lett till beslut.
• Skattebetalarna och näringslivsgrupper varnar för negativa effekter.
• Vissa debattörer menar att arvsskatt är ett verktyg för omfördelning.

Läs mer: Skatt på pension 2026: Här är vinnarna och de som betalar mer – E55