Förra året ökade priset på veterinärvård med i genomsnitt 3,9 procent, samtidigt var omsättningen per patientbesök och rörelsemarginalen mindre.


Det blir allt dyrare hos veterinären och enligt Konkurrensverket har priset för den akuta veterinärvården, som utgör den stora delen av vården på marknaden, ökat med omkring 50 procent från 2020 till 2025.
De senaste åren har djurägare larmat om höga vårdpriser hos veterinären har och många vittnar om att de tvingas avstå från nödvändig vård för sina husdjur.
Gröna arbetsgivares nya branschrapport för Svensk Djursjukvård ger dock nu en mycket mer återhållsam bild av veterinärpriserna än den som vi ofta får läsa om.
Branschrapporten baseras på en enkätundersökning, officiell statistik från SCB och Jordbruksverket samt på ekonomiska data från medlemsföretag inom Svensk Djursjukvård, som består av 165 företag med 274 veterinärkliniker och djursjukhus med sammanlagt drygt 5 100 anställda över hela Sverige.
Branschrapporten
Under 2025 genomfördes ungefär 1,3 miljoner patientbesök i medlemsföretagen, det är en viss ökning jämfört med 2024, men fortfarande färre än under 2023.
Rapporten visar att den genomsnittliga prishöjningen för veterinärvård stannade vid 3,9 procent år 2025, en nivå som är i linje med den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället och kan jämföras med en prishöjning på 4,9 procent år 2024.
Den genomsnittliga omsättningen per patientbesök sjönk från 4 014 kronor år 2024 till 3 991 kronor år 2025. Ett genomsnittligt veterinärbesök kostande alltså mindre under 2025, jämfört med tidigare.
Skadekostnad inte samma sak
Enligt Jordbruksverket minskade antalet nyregistrerade hundar med tio procent under 2025, vilket är ett tecken på att lågkonjunkturen har påverkat hushållens beslut att skaffa djur.
Försäkringsbolagens genomsnittliga skadekostnad används ofta som mått på veterinärers prisutveckling, men det är inte samma sak som den generella prisutvecklingen inom djursjukvården.
Försäkringsbolagens skadekostnader påverkas av att det oftare gäller akut och avancerad vård.
”Våra medlemsföretags faktiska prishöjningar är mer återhållsamma än vad som ofta framställs. När djursjukvårdspriser diskuteras i media är det ofta utvecklingen av försäkringsbolagens skadekostnad som är i fokus, men det är något annat än våra prishöjningar”, säger Pekka Lähdekorpi, ordförande i Svensk Djursjukvård, i ett pressmeddelande.
Ekonomiskt pressad bransch
Djursjukvården är en bransch under ekonomisk press, under 2024 låg rörelsemarginalen i branschen på cirka 8 procent, 2021 var den 11 procent.
För medianföretaget med minst 20 anställda var marginalen 6,9 procent, samtidigt har kostnader för förbrukningsmaterial, el och lokalhyra stigit kraftigt under hela 2020-talet, och de fortsatte öka under 2025.
Personalkostnader utgör ungefär 60 procent av branschens totala kostnader och när fler kliniker tvingas korta sina öppettider flyttas vården till jourtid, som är dyrare och driver upp kostnaderna för enskilda akutbesök.
”Det är viktigt att förstå skillnaden mellan en dagöppen klinik med planerad vård och ett dygnetruntöppet specialistdjursjukhus. I dag jämförs de ofta som om det vore samma sak, men det handlar om olika kompetenser, olika diagnostik och delvis olika vård”, säger Pekka Lähdekorpi i pressmeddelandet.
Läs mer på E55: När veterinärbesöket blir för dyrt – här kan du spara pengar
Läs mer på Dagens PS: Veterinärbesök – här är det halva priset

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.




