De vill påverka AI – men vem ska tekniken tjäna?

Börja i problemet, inte tekniken

Ett vanligt misstag är att börja med verktyget. En organisation hör att AI är framtiden och vill snabbt skaffa en lösning. Men utan kunskap, säkra data och tydligt ansvar kan tekniken skapa nya problem.

För en patientförening, vårdaktör eller ideell organisation kan den verkliga kostnaden ligga i sådant som sällan är mest framträdande i budgetfilen: Utbildning, juridik, informationssäkerhet, etik och uppföljning.

En organisation som använder AI behöver veta vilka uppgifter som matas in, vem som granskar svaren och när en människa måste ta över. Digg och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har tagit fram riktlinjer för generativ AI i offentlig förvaltning. De tar upp bland annat ansvar, dataskydd, informationssäkerhet, upphovsrätt och etik.

Vård och välfärd är känsliga områden

AI kan få stor betydelse i vård och omsorg. Tekniken kan hjälpa till att sortera information, upptäcka mönster, översätta, sammanfatta journaltext och minska administration.

Men just därför krävs försiktighet. Felaktiga system kan leda till svårbegripliga beslut, missade behov eller att människor inte förstår hur en bedömning har gjorts.

När vården och omsorgen inte håller ihop får närstående ofta ta ett större ansvar för äldre som behöver hjälp. Här kan AI på sikt bidra med bättre planering, smartare larm och enklare samordning. Men tekniken måste byggas så att den stärker människor, inte ersätter mänsklig kontakt där den behövs.

Så kan pengar göra nytta

Den som vill stötta AI-relaterad samhällsnytta bör först välja område. Handlar det om vård, forskning, digital inkludering, utbildning, demokrati eller granskning av algoritmer?

Nästa fråga är mottagaren. För att en privatperson ska kunna få skattereduktion måste gåvan gå till en godkänd gåvomottagare och villkoren hos Skatteverket vara uppfyllda.

Från 2026 kan även juridiska personer få skattereduktion för penninggåvor till godkända ideella verksamheter, enligt Skatteverket. Men skattefördelen bör inte vara huvudskälet. Den viktigaste frågan är vad pengarna faktiskt leder till.

AI behöver fler röster

AI-utvecklingen går snabbt och mycket styrs av bolag med stora resurser. Det behöver inte vara fel. Men om bara de starkaste aktörerna sätter riktningen riskerar andra perspektiv att försvinna.

Där kan stiftelser, donatorer och företag spela en roll. De kan finansiera projekt som marknaden inte prioriterar: Oberoende granskning, utbildning för ovana användare, stöd till ideella organisationer och forskning om hur AI påverkar arbete, vård och demokrati.

För svenska förhållanden handlar det mindre om amerikansk miljardfilantropi och mer om ansvar. AI kommer att påverka vardagen oavsett. Frågan är om tekniken bara ska effektivisera, eller om den också ska göra samhället mer begripligt, tillgängligt och rättvist.

Läs även: Nya regler för näthandel – färre kan köpa på kredit – E55