De kraftiga prisökningarna har dämpats jämfört med åren med inflation 2022 och 2023. Ändå upplever många svenskar att vardagsekonomin fortfarande är betydligt tuffare än tidigare. Samtidigt har andra hushåll stärkts av stigande tillgångsvärden och högre sparräntor. Ekonomer beskriver utvecklingen som en K-formad ekonomi där skillnaderna mellan vinnare och förlorare växer.


Under inflationsåren steg kostnaderna snabbt för mat, el, bolån och andra vardagsutgifter. Många hushåll fick dra ned på konsumtionen eller använda sparpengar för att få ekonomin att gå ihop.
Men utvecklingen slog långt ifrån lika hårt mot alla.
Begreppet “K-formad ekonomi” används för att beskriva hur olika grupper rör sig åt helt olika håll ekonomiskt. Medan vissa hushåll fått det betydligt tuffare har andra kunnat stärka både sparande och tillgångar trots oroliga år.
Tillgångar har blivit en tydlig skiljelinje
Skillnaderna märks framför allt mellan hushåll som äger tillgångar och de som främst lever på lön eller pension.
Den som äger sitt boende, har tjänstepension, aktiesparande eller andra investeringar har ofta haft bättre möjligheter att stå emot inflationsåren. Personer med små marginaler eller begränsat sparande har däremot haft svårare att kompensera sig för stigande kostnader.
Även högre sparräntor har gynnat hushåll med större kapital.
Utvecklingen märks tydligt även bland äldre svenskar där skillnaderna mellan olika pensionärsgrupper blivit allt större. Många äldre äger bostäder och tillgångar som ökat kraftigt i värde över tid, samtidigt som den löpande vardagsekonomin blivit mer pressad för hushåll med små marginaler.
Vissa pensionärer kan framstå som förmögna på papperet, trots att pensionen varje månad knappt räcker till stigande kostnader för mat, boende och vardagsutgifter.
Pensionärer har fått mindre kvar i plånboken
För pensionärer har utvecklingen blivit särskilt märkbar.
Den som har låga pensioner och små marginaler påverkas snabbt när priserna på mat, försäkringar, läkemedel och boende stiger. Samtidigt har andra äldre hushåll kunnat dra nytta av högre räntor på sparande och stigande värden på bostäder och investeringar.
Det gör att bilden av pensionärernas ekonomi blivit allt mer splittrad.
Särskilt ensamstående äldre kvinnor lyfts ofta fram som en ekonomiskt utsatt grupp eftersom många har lägre pensioner och mindre sparande än genomsnittet.
Läs även: Allt fler pensionärer lämnar Sverige för ett billigare liv i solen – E55
Räntorna skapade både vinnare och förlorare
Räntehöjningarna blev också en tydlig vattendelare.
Hushåll med stora bolån fick snabbt högre boendekostnader när räntorna steg. För personer med sparkapital och ränteplaceringar innebar utvecklingen i stället bättre avkastning efter flera år med nära nollränta.
Även arbetsmarknaden har utvecklats olika beroende på yrke och bransch. I vissa sektorer har löneökningarna varit relativt starka medan andra grupper haft betydligt svårare att kompensera sig för inflationen.
Det är en av anledningarna till att ekonomer beskriver utvecklingen som K-formad – vissa grupper rör sig uppåt ekonomiskt medan andra tappar mark.
Skillnaderna märks allt tydligare i vardagen
För många handlar utvecklingen inte längre bara om statistik eller ekonomiska prognoser. Vissa hushåll har kunnat fortsätta resa, investera och konsumera ungefär som tidigare. Andra har behövt prioritera hårdare, skjuta upp större köp eller använda sparpengar för att klara löpande utgifter.
Det gör också att bilden av hur svensk ekonomi egentligen mår varierar kraftigt beroende på vem man frågar.
Internationella valutafonden, IMF, har tidigare varnat för att växande ekonomiska skillnader riskerar att skapa både social och ekonomisk oro på längre sikt.
Klyftorna riskerar att leva kvar
Även om inflationen sjunkit finns flera av skillnaderna kvar.
Hushåll som under flera år kunnat fortsätta spara och investera har i många fall stärkt sin ekonomiska position ytterligare. För personer som tvingats använda buffertsparande eller öka skuldsättningen kan återhämtningen ta betydligt längre tid.
För många äldre svenskar handlar frågan därför inte bara om hur ekonomin utvecklas i stort, utan om hur länge pensionen och sparandet faktiskt räcker i vardagen.
Läs även: Fel risk i pensionssparandet kan bli dyrt – inflationen straffar både rädsla och chansning – E55

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Mer stöd till äldre och till anhöriga som vårdar

Ekonomin drar isär svenska hushåll – vissa har blivit rikare, andra pressas hårt

Många egenföretagare bland jobbonärer

Bara 3 procent avsätter pension till sin partner
