Fel risk i pensionssparandet kan bli dyrt – inflationen straffar både rädsla och chansning

För låg risk kan bli en dold förlust

När pensionen närmar sig är det naturligt att vilja skydda kapitalet. Få vill se ett stort börsfall slå mot pengarna just när arbetslivet ska lämnas.

Men försiktighet har också ett pris. Om långsiktiga pensionspengar placeras för defensivt kan inflationen äta upp värdet över tid. Det är särskilt viktigt för den som går i pension vid 65 eller 67 och behöver få pengarna att räcka i 20 eller 30 år.

Det är därför även stora sparanden kan kännas otillräckliga. När inflation, längre livslängd och ökade kostnader förändrar bilden av ekonomisk trygghet räcker det inte att bara titta på totalsumman. Det avgörande är hur länge pengarna ska räcka och vilken köpkraft de har kvar när de väl ska användas.

För hög risk kan slå vid fel tillfälle

Motsatsen är lika viktig. För hög risk nära eller under pensionen kan bli dyr om marknaden faller precis när pengarna ska börja tas ut.

Ett börsfall är inte bara en siffra i en app. För den som samtidigt behöver sälja fonder för att finansiera pensionen kan nedgången bli verklig. Man tvingas ta ut pengar ur ett sparande som har minskat i värde och får färre andelar kvar när marknaden senare återhämtar sig.

Pensionsmyndigheten skriver att inflation påverkar pensionssparandet genom att framtida pengar kan tappa värde. Myndigheten betonar även att olika delar av pensionen påverkas olika. Det gör det extra viktigt att inte behandla all pension som en enda pott.

Dela upp pengarna efter tid

Ett mer robust sätt att tänka är att dela upp sparandet efter tidshorisont.

Pengar som behövs de närmaste åren bör inte ligga med hög börsrisk. Där kan sparkonto, korta ränteplaceringar eller andra mer stabila alternativ vara rimliga, även om avkastningen är begränsad.

Pengar som ska användas längre fram kan däremot ofta tåla mer svängningar. Där kan aktiefonder eller blandfonder ge bättre möjlighet att stå emot inflationen över tid.

AP7 skriver att det inte går att skydda pensionen helt mot inflation, men att långsiktigt sparande behöver möjlighet till avkastning. Den som vill inflationssäkra sin pension måste därför se på både risk, tid och förväntad avkastning.

Avgifter äter av det som ska skydda dig

Inflation är inte den enda kraften som minskar värdet på sparandet. Fondavgifter gör det också.

Det blir särskilt viktigt för äldre sparare. Fondsparare över 64 år betalar i genomsnitt högre avgifter än yngre sparare. Enligt tidigare redovisade siffror har äldre fondsparare ungefär 20 procent av sitt aktiefondskapital i passivt förvaltade fonder, medan motsvarande andel för sparare mellan 35 och 44 år är 50 procent. Äldre sparare betalar också i genomsnitt omkring 1,1 procent i avgift för sina aktiefonder, jämfört med 0,6 procent för gruppen 35 till 44 år.

Det betyder inte att alla dyrare fonder är fel. Men avgiften måste motiveras. Om en fond kostar mycket mer än ett billigare alternativ behöver spararen fråga sig vad man faktiskt får för pengarna.

När inflationen redan pressar köpkraften blir onödigt höga avgifter extra kännbara. De dras oavsett om fonden går bra eller dåligt.

Börsoro kräver plan, inte panik

Kiplinger lyfter i sin artikel om pension och inflation att marknader och inflation rör sig över tid, men att sparandet inte kan vänta. Den som närmar sig pensionen behöver därför ha en plan som håller både vid prisökningar och marknadssvängningar.

Det betyder inte att man ska jaga avkastning. Det betyder att man ska undvika panikbeslut.

För den som säljer efter en nedgång kan förlusten bli permanent. För den som blir rädd för börsen och låter långsiktiga pengar stå för försiktigt kan inflationen göra skadan långsamt i stället.

Båda misstagen har samma kärna: pengarna matchar inte tidshorisonten.

Kostnaderna under pensionen måste räknas

Pensionsplanering handlar inte bara om fonder och sparkonton. Den handlar också om hur vardagen faktiskt ser ut.

Låga månadskostnader har för många pensionärer blivit en ny form av trygghetslyx. Låg skuld, låg boendekostnad, rimlig elförbrukning och buffert kan ge större frihet än ett högt sparkapital som äts upp av fasta kostnader.

Det är här inflationen blir konkret. Om boende, mat, försäkringar, bil och vård blir dyrare behöver pensionen inte bara finnas på papperet. Den måste fungera i månadsbudgeten.

Därför bör pensionssparandet alltid ses ihop med fasta kostnader. Den som har låga utgifter kan tåla en annan risknivå än den som redan har små marginaler.

Ett syfte med pensionssparandet

För den som har fem till tio år kvar till pensionen kan det vara klokt att göra en genomgång av hela sparandet: Allmän pension, tjänstepension, privat sparande, fondavgifter, sparkonton och buffert.

Det viktiga är inte att hitta den perfekta placeringen. Den finns inte. Det viktiga är att varje del av sparandet har ett syfte.

Pengar som snart ska användas behöver stabilitet. Pengar som ska räcka långt fram i livet behöver fortsatt möjlighet att växa. Avgifter behöver vara rimliga. Bufferten behöver vara tillgänglig. Risknivån behöver vara vald, inte ärvd från gamla fondval som aldrig setts över.

Läs även: AI ska upptäcka cancer, läsa tankar och hålla dig vid liv – här är framtidens hälsoteknik – E55