En strid vunnen fler återstår

De 150 000 som drabbades av en sänkning är de som tagit hand om våra barn, vårdat våra sjuka och sett till att vårt samhälle fungerar. Många av de har haft de lägsta lönerna och därmed också de sämsta pensionerna.

För alla pensionärer, oberoende av yrkesliv, är ekonomin en viktig och avgörande fråga för hur vi ska klara vår ålderdom. På News55:s mässor runt om i landet brukar jag från scenen understryka just det.

– Var inte kvinna , ensamstående och bli pensionär. Det borgar inte för en tryggad ålderdom.

Många inom vården, mest kvinnor, har en pinsamt låg pension. Det efter ett mycket långt yrkesliv. Det  är bra att man höjer garantipensionen för de som inte har haft möjlighet till ett yrkesliv som andra, men samtidigt måste det vara mer lönsamt att ha ett långt yrkesliv bakom sig. Skillnaden mellan garantipension och övrig pension är för liten.

Som pensionär finns det mycket att glädjas åt. Att själv kunna disponera sin tid, att bli farfar eller mormor. Att få resa. Gå på museum, läsa böcker eller ägna sig åt sin hobby. Men det är tungt när det i bakhuvudet ständigt vilar en oro för ekonomin. Hur klarar jag nästa våg av prishöjningar?

Till skillnad från andra grupper i samhället tappar vi pensionärer hela tiden köpkraft. Vårt pensionssystem är utformat så att lika mycket pengar som kommer in i systemet, kan gå ut till oss pensionärer. Med andra ord om många arbetar kommer det in mycket pengar till pensionssystemet.

Just nu är det högkonjunktur, det kommer in pengar. Men om vi går in i en lågkonjunktur med lägre sysselsättning, då kan pensionerna sänkas. Då slår den så kallade pensionsbromsen till. För att se till att pensionssystemet inte betalar ut mer pengar än vad som finns får vi pensionärer stå för kostnaden med sänkt pension. Den bromsen som aldrig skulle slå till har redan gjort det flera gånger under 2010-talet. Hur ska vi pensionärer klara oss då?  Jag tycker att den allmänna pensionen aldrig ska kunna sänkas.

Att vissa pensionärer fortfarande betalar en högre skatt på sin pension än de som arbetar med motsvarande inkomst är också en skandal. Vi drabbas lika hårt som alla andra  i samhället av de prishöjningar som äger rum. Det tillskottet i pension som många av oss fick från årsskiftet med lägre skatt och högre pension är redan uppätet.

Pensionerna sänktes flera gånger gånger under 2010-talet och först 2015 kom vi upp i 2009 års nivåer. Så de ökade kostnaderna sedan 2009 fram tills idag äter upp de höjningar vi sett de senaste åren.

Högre elavgifter, högre kostnader för bränsle, dyrare kollektivtrafik, dyrare vägtullar, högre pris på mat, högre hyror, dyrare hemtjänst. Listan på prishöjningar och högre levnadskostnader kan göras hur lång som helst och det är vi pensionärer som drabbas hårdast.

Det känns orättvist. Vi har gjort vårt jobb och bidragit till att bygga upp samhället. Jag tycker inte att någon pensionär i Sverige ska behöva känna sig otrygg inför framtiden.

Att det kunde gå så långt att ingen reagerade förrän 150 000 pensionärer plötsligt fick besked om lägre pension är också skandal.  Jag frågar mig bara om motsvarande hade kunnat inträffa med andra grupper i vårt samhälle? Om inte någon eller några hade reagerat och agerat i förväg?

Jag vill inte tro det, men förklaring kan vara att för få med erfarenhet sitter med i beslutande församlingar och bidrar till klokare beslut. Det finns en möjlighet att påverka det i höstens val.