Det här är ingen läsning för den som har lätt för att ligga sömnlös på nätterna, är orolig för sitt sparkapital eller hur det ska bli med pensionspengarna. Det här handlar om de kraftiga kursuppgångarna kopplat till AI-relaterade bolag som aktiemarknaden genomgått den senaste tiden och om dagens kursnivåer är berättigade eller inte.


Mest läst i kategorin
LO-basen: “Sverige dras isär – arbetarna får betala priset”
Under 1980- och 90-talen var LO:s ledare några av landets mest synliga maktspelare. Namn som Stig Malm och Wanja Lundby-Wedin satte ofta tonen i samhällsdebatten. I dag är det betydligt tystare kring Landsorganisationen. Men LO:s ordförande Johan Lindholm menar att facket fortfarande spelar en central roll i svensk politik och arbetsmarknad. “LO syns och hörs. …
Ekonomijournalisten: Så kan bankernas vinster faktiskt gynna dig
Storbankernas miljardvinster väcker varje år starka reaktioner i Sverige. Kritiken kommer från både politiker och debattörer som menar att bankerna tjänar för mycket pengar. Men enligt Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs kan perspektivet behöva ändras. I ett nytt avsnitt av E55 Studio argumenterar han för att bankernas vinster inte bara är något att irritera sig …

SCB: Inflationstakten 0,5 procent i februari
Nya preliminära siffror från Statistiska centralbyrån visar att inflationen ligger kvar på en låg nivå i Sverige samtidigt som konsumentpriserna ökade något mellan januari och februari. Inflationen i Sverige ligger kvar på en låg nivå enligt nya preliminära siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. E55 har tidigare rapporterat att flera indikatorer pekar mot en gradvis återhämtning …

Felsorterade sopor kan bli dyrt – kan Sverige följa Finlands exempel?
Att sortera matavfall rätt har blivit allt viktigare i Europa. I Finland planerar vissa avfallsbolag nu att införa avgifter för hushåll som sorterar bioavfall fel. Frågan är om liknande sanktioner kan bli aktuella även i Sverige. På E55 har vi tidigare rapporterat om hur nya regler kring avfall och återvinning påverkar hushållen, bland annat när …

Gapet mellan rörlig och bunden boränta krymper
Den rörliga snitträntan hos bankerna har sammantaget stigit till 2,65 procent i februari, jämfört med 2,63 procent i januari. Snitträntan är den ränta som kundkollektivet faktiskt betalar – en ränta som ligger betydligt lägre än de räntor som bankerna själva annonserar som sina så kallade listräntor. De rörliga bolåneräntorna har stigit något medan de bundna …
Börskraschen 1929, IT-bubblan vid millennieskiftet och finanskrisen 2008-09. Kan vi snart lägga AI-bubblan till raden av tidernas största finanskriser?
Det finns många tecken som pekar åt samma håll som vid de största krascherna, konstaterar Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Det här är ingen läsning för den som har lätt för att ligga sömnlös på nätterna, är orolig för sitt sparkapital eller hur det ska bli med pensionspengarna. Det här handlar om de kraftiga kursuppgångarna kopplat till AI-relaterade bolag som aktiemarknaden genomgått den senaste tiden och om dagens kursnivåer är berättigade eller inte.
Utvecklingen har fått vissa att varna för en AI-bubbla som är på väg att spricka. Andra lyfter i stället fram att det är ett annorlunda läge nu med jättebolag inblandade som faktiskt gör enorma vinster.
Det som kryper lite i ryggen är att man hör igen att ”nu är det annorlunda”. Det finns mycket som pågick då som sker nu också kan man säga, säger Lars Magnusson.
Han är verksam vid Uppsala universitet och författare till bland annat en bok med titeln: ”Finanskrascher”.
ANNONS
Överprisade tulpaner
Oavsett om det handlar om överprisade tulpaner i Nederländerna, Ivar Kreugers tändstickor eller fastighetsmarknaden i USA som utlöste finanskrisen 2008-09 finns det gemensamma nämnare, påpekar Lars Magnusson.
Han själv säger att han inte är pessimistisk lagd, men känner ändå en viss oro och drar paralleller till 1929 och 2008.
Den här snabba värdestegringen är sådant som sker innan man får en sådan här krasch.
Under året har New York-börsens breda S&P 500-index nått en rekordnivå vid fler än 30 tillfällen, drivet av de sju så kallade Magnificent 7-bolagen som nu står för 40 procent av index. Att uppgången är koncentrerad till ett fåtal bolag, ser Lars Magnusson som en farhåga.
Det är frågan om gigantiska företag där pensionsfonderna lagt in stora summor. Många av företagen är dock ganska hemliga och det är mycket korsoperationer, man lånar av varandra och är innästlade i varandras affärer och då blir man ännu mera orolig för att det är väldigt sårbart.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Inte lika stora konsekvenser
Om det nu blir en bubbla som spricker är högst oklart. Skulle det vara fallet tror dock Lars Magnusson inte att de ekonomiska konsekvenserna kan bli lika stora som exempelvis 2008-09.
Det som hände då var ännu bredare. Det var hela systemet som fick en hjärtinfarkt, man stängde bankerna och gick hem. Om det blir en smäll och den blir så stor – det är jag inte övertygad om.
Tulpanbubblan under 1600-talet
Priset på tulpanlökar steg kraftigt i takt med att sällsynta tulpaner sågs som en statusmarkör. De mest exklusiva sorterna kunde säljas till motsvarande priset på ett hus i Amsterdam.
Marknaden rasade dock och priserna sjönk 80-90 procent på kort tid.
Börskraschen 1929
Den inleddes 24 oktober och fortsatte sedan under ett par dagar. Bakgrunden var spekulation och överbelåning efter att man upplevt en stark ekonomisk tillväxt under 20-talet. Kraschen ledde till den ekonomiska depressionen under 30-talet.
Black Monday
Börskraschen 1987 då Dow Jones-index föll drygt 22 procent, den största procentuella nedgången för en handelsdag i USA:s historia. Bakgrunden var bland annat automatiserad datorhandel, vilket kom att förstärka raset och när nedgången inleddes blev det kedjereaktioner.
IT-kraschen 2000-02
I slutet av 90-talet gjordes jätteinvesteringar inom nya internet-och teknikbolag, så kallade ”dotcoms”. Värderingarna på företag som Icono Medialab och Framfab rusade trots begränsade intäkter. I USA nådde Nasdaq mars 2020 en rekordnivå men kort därefter sprack bubblan med konsekvenser i form av kraftiga kursfall, konkurser och nedskärningar.
Finanskrisen 2008-09
Ses som historiskt sett den största ekonomiska kollapsen sedan 30-talets depression. Bakgrunden var en lånebubbla i USA där hushåll fick låna i en utsträckning de egentligen inte hade råd med.
Bankerna paketerade sedan dessa högrisklån i värdepapper som i sin tur såldes vidare till bland annat försäkringsbolag och pensionsfonder. När sedan räntorna steg kunde inte kunderna betala lånen och exempelvis storbanken Lehman Brothers kollapsade med en skuld på över 600 miljarder dollar.

586 MSEK i omsättning, 27 rikstäckande återförsäljare och en tydlig expansionsplan. Nu öppet erbjudande inför notering. Se hela caset och planen framåt.
Senaste nytt
LO-basen: “Sverige dras isär – arbetarna får betala priset”
Ekonomijournalisten: Så kan bankernas vinster faktiskt gynna dig

SCB: Inflationstakten 0,5 procent i februari
